Vad tror ni?
Jag vet inte om ni har tänkt på det. Det har jag. Om rulltrappan står still och man ska gå upp (eller ner) så "snubblar" jag till varje gång. Och jag har märkt att andra gör det också.
Jag ser att rulltrappan står still. Varför kan jag då inte ta de första stegen som i en normal trappa? Är det min hjärna som antar att den rör på sig och anpassar sig därefter? Trots att ögonen ser att den står still. Idag stod rullbandet ner till blå linjen still. Det borde rimligtvis vara som att gå från ett golv till ett annat. Men likväl stapplar jag och andra till på de första stegen.
Fattar ni vad jag menar? Får ni samma känsla?
Jag ser att rulltrappan står still. Varför kan jag då inte ta de första stegen som i en normal trappa? Är det min hjärna som antar att den rör på sig och anpassar sig därefter? Trots att ögonen ser att den står still. Idag stod rullbandet ner till blå linjen still. Det borde rimligtvis vara som att gå från ett golv till ett annat. Men likväl stapplar jag och andra till på de första stegen.
Fattar ni vad jag menar? Får ni samma känsla?
Kommentarer
Det måste vara så eftersom det faktiskt ÄR tyngre att gå uppför en rulltrappa än uppför en vanlig.
En undersökning vore på sin plats :-)
Annars är det ju räfflorna som gör rullbandet oglidigt, därför infinner sig inte samma fred astaire känsla som på "vanliga" golv.
Och förresten din latmask,jag GÅR alltid i mittpassagen istället för att ta det där rullbandet, skulle kanske lösa snubbelproblemet OCH eventuell övervikt! (vet inte om ditt midjemått är rågat, men motion brukar inte skada, dessutom är ju vardagsmotion strålande.)
Pepparkakan