Söderblandning

Lista två kommer snabbt och tätt in på. Sitter du och suckar en söndagkväll över att måndagen endast är ett par timmar och en natts sömn borta och att du snart ska tvingas sega dig upp ur sängen för ännu en knegarvecka? Det finns ett botemedel, en lisa för själen, en mungipauppdragare. Något som får din måndagmorgon att börjas med ett leende. Ditt visuella apotek bjuder på 2 x 45 minuter lustgas i form av FC Barcelona med tre personer i huvudrollen. 1. Ronaldinho - Jesus lever och frälser 2. Eto'o - man kan hitta ett mål i en höstack 3. Messi - like a bat out of hell... Ps. Funkar inte detta så gå tillbaka till lista nummer ett.

Bloggens första lista är här. Den dyker upp i kategorin "musik-som-får-en-att-bli-glad-och-sjunga-med". Så ladda er walkman, bilstereo eller mp-3 spelare med dessa morgonvitamininjektioner. 1. "Mess Around" - Ray Charles 2. "If You Wanna Be Happy" - Jimmy Soul 3. "Ska Ska Ska" - The Skatalites Bubblare: "Agolo" - Angelique Kidjo Money In the Bank: "Just idag är jag stark" - Kenta Gustafsson Ah, you can talk about the pit, barbecue The band was jumpin', the people too Ah, mess around They doin' the mess around

Under några år har det bara varit skogshuggare och grovisar som varit moderiktiga utav misstag. Nu kan alla känna att dom kan tillhöra en kategori på en "innelista" i någon kvällstidningsbilaga. Se bara till att klä er i en skjorta med ett tartanmönster. Det är här den rutiga skjortan i mjuk bomull kommer in. Hur ska man vara praktiskt klädd för vinterna och moderiktig? Enligt säkra källor är det denna vintersäsong som flanellskjortan gör come back på riktigt. Jag hittade min gamla Peak Performanceskjorta i hörnet av garderoben i en påse tillsammans med ett par gamla fotbollsbenskydd. Allt kommer tillbaka, det är bara att börja leta. Hursomhelst tyckte jag att ni borde veta detta för att inte vara hjälplöst ute i vinter.

Tyvärr hade "the bastards" på ZTV klippt bort den andra sekvensen där jag syns bättre. Men här är mina 15 hundradelar av berömmelse...

För att ta oss till Manhattan varje dag så tog vi tåget PATH (Jersey Transit) från Exchange Place i Jersey City och efter en fyra minuter lång resa under The Hudson River så dök vi upp mitt på Ground Zero - resterna av the World Trade Center. Där två 417 meter höga tvillingtornen en gång stod finns nu bara ett gapande hål. Det pågår ingen större aktivitet då projektet med den 1.776 fot höga ersättare Freedom Tower inte löper problemfritt. Arbetsplatsen är väl bevakad och omringad. Runt omkring finns dock information om vad som hände och flera minnestavlor. Allt sköts väldigt värdigt och det är långt ifrån det glättigt amerikanska man annars skulle kunna vänta sig. Ser man sig runt omkring ser det mesta alldeles vanligt ut. Förutom byggnadsplatsen är det bara det svarta skelettet av huset där Deutche Bank huserade. Det huset ska också rivas men står ännu kvar. Det är inte möjligt att inte påverkas när man står inför det vakum som uppstått. Det känns i magen att nånting saknas och det är

Varje morgon kom vi iväg senare och senare. Jetlagen avtog och tröttheten från maratonpromenaderna tog vid i stället. Hursomhelst blev det sightseeing igen innan vi klockan två skulle infinna oss på The Ed Sullivan Theater. När vi kom dit var kön redan en bit på väg. Vi släpptes in och fick visa legitimation två gånger innan vi kom fram till Bethany och blev avprickade från hennes "gold list" och fick våra biljetter. Sen samlades vi ihop i grupper och fick ytterligare information om vad som skulle ske. Allt skulle upprepas unisont efter en lätt energisk ung herre. Vi hann inte så mycket mer än att äta en bit mat och ta en öl innan vi skulle vara tillbaka. Vi skulle stå bakom det blå bandet klockan 15:30. Vi dök upp med våra biljetter mycket förväntansfulla. Här får jag redan indikationen av att det kan bli en kul kväll. Utanför teatern står en bil med tillhörande släp från Orange County Choppers. En grymt rolig och intressant program på Discovery om familjen Teutel och dera

Vi stack direkt upp till Broadway, norr om Times Square. Ed Sullivan's theater var målet och syftet var att skaffa biljetter till Late Show med David Letterman. Biljetterna är gratis och som svensk verkar det vara svårt att beställa via nätet men om man går dit på förmiddagen och fyller i det formulär man får är chansen stor att man får plats genom lotteriet. När du har skrivit ner dina uppgifter får man sedan gå på en liten intervju och är man lite glad och berättar att man kommer från Sverige ökar nog chansen att få komma in. Det hjälper även att känna till lite om programmet och vilka som brukar vara med. Rupert i "Hello Deli" till exempel. Under eftermiddagen, efter lite strul, fick vi besked att vi fått plåtar till inspelningen på torsdagen. KUL! Efter att som vanligt stressat runt på stadens alla gator blev det ännu en middag i Jersey City. Hearts & Horns bjöd på en riktigt god kyckling samt tinnitus. Vi skippade efterrätten för att få behålla hörseln. Här måst

Sovmorgon stod på schemat efter föregående kvälls hockeyäventyr. Den extra tiden för att vila behövdes då dagen mest skulle bestå av att att promenera. Man lägger ett antal kilometer bakom sig på besök i New York. Visserligen finns nästan 400 kilometer tunnelbana att utnyttja och drygt 450 stationer att besöka. Men man tycker alltid att allting bara ligger runt hörnet. Nu består ju även NY av shopping och då får man inte gå under jord. I The Village sprang vi på en filminspelning med Billy Bob Thornton. Det ska tydligen vara en komedi. Vi såg inga stjärnor men på bilden ovan håller man på och spelar in en "regn-i-New York-scen" med sprinklers på taken. Överallt annars var det blå himmel. School for Scoundrels ska filmen heta och kommer väl till Sverige 2006/2007 skulle jag tro. Skor och I-Pod högst upp på shoppinglistan. Under den sena eftermiddagen tittade vi även på Jersey City innan vilade upp oss och senare tog spårvägen till Hoboken och Arthur's Tavern. Menyn på den

Game day Klarblå himmel ännu en dag. Värmen lika bemötande. Idag skulle höjdpunkten bli kvällens match på Madison Square Garden mellan New York Rangers och Pittsburgh Penguins. Jag och Kattis hämtade biljetterna och passade på och tog en rundvandring på arenan. Den är visserligen inte så stor i antalet säten mätt, bara ca. 20.000 i maxkapacitet. Men det faktum att arenan ligger på sjätte våningen gör det imponerande. Det finns även en konferenslokal som tar drygt 5.000 åskådare. Arenan har nog mest blivit känd som en boxningsarena och det var så det började redan på 1800-talet. Det har funnits fyra stycken arenor på 3 olika platser i New York. Namnet kommer ifrån att den till att börja med låg vid 26th street/Madison Avenue och tog upp ett kvarter. Därav namnet Madison Square. Garden blev det för att det var en öppen arena/park med träd och buskar. Cirkusdirektören Barnum började det hela. Det var även han som presenterade Jenny Lind - den svenska näktergalen för den nordamerikanska k

Söndag och solen bjöd på sitt bästa humör. 20 grader varmt och till en början en osynlig himmel. Istället såg vi inte ens Manhattans skyline då dimman lå tät. Men lagom till att vi runt lunch tagit oss in till Midtown var himmelen klarblå. Söndagen den 6 november var det dags för New York Marathon. 36.000 löpare och över 2 miljoner åskådare kantade gatorna. Alla hejade vilt på sina landsmän. I publiken fanns människor med alla möjliga flaggor och från alla möjliga länder. Dagens långa promenader tog sina offer och kvällen avslutades på en restaurang i Little Italy och en riktigt god pasta intogs innan vi tog oss hem till Jersey igen för att ta hand om ömma fötter.

Åtta timmars flygresa och Newarks flyplats hälsade oss (Jag, Kattis och Anders)välkomna på sitt bästa sätt. Vänthallen till Imigrations som normalt brukar bjuda på ett par timmars stillastående ekade tomt. Tydligen hade de andra ankommande flygen ställts in. Det var bara att promenera fram till en tjänsteman och langa fram passet. Sen blev man fotograferad och respektive pekfinger scannades in. Därefter var det bara att passera tullen. Bagaget kom som på beställning så det vara bara att vinka till sig en taxi så var man på väg mot staden. Nu skulle vi ju inte bo mitt på Manhattan utan i Jersey City, NJ. Detta gjorde att taxiresan knappt tog 15 minuter innan vi var på hotellet. Säg till nån att ert plan landade klockan sju och att ni befann er på hotellrummet en timme senare och dom kommer att tro att ni ljuger. Så fort gick det. Anders som skulle bo uppe på 63:e gatan kom fram runt 22:00, ca. två timmar senare än oss. Jersey City ligger precis på andra sidan av Hudson River. Det har om

...I'm leaving today. Färdigpackat både en och två gånger. Nu blir det ett kortare uppehåll på bloggen men hoppas vara tillbaka om en dryg vecka. Skulle jag hamna på ett Internetcafé eller ha tillgång via hotellet kanske det blir en rapport. Catch you all later!

Liten väska - stor väska, liten väska - stor väska... Det jobbigaste med att resa är själva packandet. Jag brukar oftast fylla en medelstor väska och lagom till en timme innan avfärd mot Arlanda brukar jag slänga ut hälften. Väl framme på min destination brukar det visa sig att jag har glömt nåt och att hälften av det jag har med mig inte används. Har inga illusioner om att den här resan kommer att bli annorlunda. Nu är det här ingen sol- eller snöresa utan en "samma-klimat-som-jag åkte-ifrån-resa". New York i november lär bjuda på temperaturer runt 16-17 grader så det blir väl samma garderob som vardagen i Stockholm. Temperaturen är lagom med andra ord när man vet att fötterna kommer att användas en hel del och då är det skönt att det inte är för varmt. Söndagen får bli att treva sig runt och försöka komma ihåg var jag var sist. Det var ju några år sedan. New York Marathon går av stapeln på söndag så det kan bli coolt att se lite av. På måndag kväll blir det en tur till Madi