LDRKI

Precis som boken är filmatiseringen av Låt den rätte komma in en melankolisk och vacker historia. Tomas Alfredsson har lyckats att förvandla ett vintrigt Blackeberg till något som kan likna en renässansmålning. Ofta låter han bilderna och situationerna tala för sig själv och man slipper en krystad dialog som är så vanlig i svenska filmer. Men det är en svensk film och man känner igen sig så väl i miljö och känslor.

Då jag tror de flesta har läst boken väljer jag bara att säga att filmen följer boken väl. Och även om vissa partier inte finns med och jag tänkte på det så har det ingen betydelse för filmen.

De två huvudrollsinnehavarna är mycket bra. Oskar (Kåre Hedebrant) var lite svag i början tyckte jag men mycket bra sett till hela filmen. Eli (Lina Leandersson) var strålande filmen igenom. Per Ragnar som spelar Håkan var kuslig i sin enkelhet.

Det är en film om ensamhet och en förälskelse i en person som kan fylla ett hjärtas tomrum. De bästa sagorna är alltid lite mörka och det är väl därför de berör en så mycket.

Läs boken - se filmen. Ingen av dem kommer att göra er besvikna.

Betyg: "SSSS"