Söderblandning

I nyårskvällens mörka prakt försluts en del av livet. Och gjort blir gjort och sagt blir sagt och bladet färdigskrivet. Då, i en svindlande minut, hörs Vett och Sanning tala och våra drömmar saknar slut tills nyårsklockan klingar ut och vi blir fullt normala.

Det är nästan omöjligt att gå upp på mornarna nu. Det är som att jag är halvt förlamad med ett huvud som är djupt drogad. Jag hör att radion satt igång på klockradion men jag fattar inte att det är på riktigt. Ren zombievarning. Det måste bero på att jag varit förkyld. För jag hann inte vända på dygnet över julen. Och nyårshelgen lär inte bli någon tröst. En ynklig dag extra för sovmorgon. Nu iväg till jobbet.

Zappade över till 4:an (kors i taket) bara för att se att Arn antingen är dubbad eller hemskt osynkad.

Speditionsfirman UPS har ingen uppfattning om bra kundservice överhuvudtaget. De hör inte av sig till kunden att de har en leverans utan de åker till en port som de inte har någon kod till. I deras försvar kan jag inte klandra dem att de åker dit första gången - de visste ju inte att det var ett bostadshus. Men att man sedan åker dit en gång till... Obegripligt! Va fan, tror de att jag ska stå utanför en port och vänta på ett paket jag inte har en aning om att det ska komma?

Arrived at via BROMMA, SE depot

Med nyslipade skridskor gick det som en dans att åka. Plötsligt så hade jag full kontroll. Det gick att lita på greppet. Gubben som slipade grillorna sa: - De här kan du ju inte åka på. Det är ju råstål. Dessa har aldrig blivit slipade. Nu blir det uppehåll en vecka pga julfest på torsdag men på söndag är jag redo igen.

Min arbetsgivare figurerade i Plus ikväll. Det är aldrig bra. Nu är det dock så att inget försäkringsbolag ger något skydd för den aktuella skadan. Dessutom är folk snåla. En hemförsäkring skyddar för enormt mycket men alla vill betala så lite som möjligt. En liten rolig detalj i reportaget var det faktum att programledaren som skulle vinna en poäng genom att stå och vänta utanför entrén stod utanför fel adress. Vårt huvudkontor ligger ett kvarter bort. Inte undra på att hon väntade förgäves.

Första ispasset avklarat. Jag, Macke, Ante, Björn, Ulf, Patrik och Janne skrinnade ut och spelade två mål. Ena målet var en träpall men det gick bra ändå. Macke avgjorde men jag gjorde mest mål. Antes bidrog med en spya i det vinnande laget. Traditionen lever vidare. Kul var det. Nu ska jag till hockeyverkstan och slipa grillorna inför söndagen pass.

03:26 PM Picked up by Purolator at Front Door from Alexandre Paquette of MATHIEU & ALEX DISTRIB at 131 DU PARC Rue, VERCHERES, QC J0L2R0 via BOUCHERVILLE, PQ depot

Ikväll sätter årets hockeysäsong igång. Förra säsongen startades sent men blev stor succé. I år har jag lånat ett par gamla armbågsskydd. Nu blir det åka av.

Jag skulle äta några cherry-tomater till middag och jag lyckades dela flera stycken av dem på ett sånt precist sätt att de inte gick sönder och allt innehåll rann ut som är vanligt. Det var som om jag delat två apelsinklyftor. Det var en gammal golfgäst på Quinta da Marinha som en gång sa till mig att med mina händer borde jag bli kirurg.

Våra jobbhissar är opålitliga och långsamma. Man vet aldrig när de kommer då informationstavlan inte visar på vilken våning hissen befinner sig. Det finns bara ett maskineri som är sämre och det är tunnelbanan. Idag tog det 1.20 tim att komma till jobbet. Det tar 50 minuter att gå.

Jag tvättade idag och hittade den lilla lådan som samlar upp ludd i torktumlaren. Den hade jag inte sett förut. Så nu för första gången på två år kunde jag tömma lådan på ludd. Förmodligen till lycka för den granne som hade nästa tid.

Mitt i vinterkylan såg jag Cornelis av Amir Chamdin och med det norka bandet Turbonegros sångare Hans-Erik Dyvik Husby i rollen som Cornelis Vreesvijk. Filmen följer kronologiskt Cornelis liv och kantas självklart av hans visor. Positivt att det är originalinspelningarna som spelas och inte Husby tolkningar. Filmen klipper in Cornelis i typiska bilder från 60-talets Stockholm men gör sen en del missar när det gäller produkter från tiden som lås och strömbrytare. Sånt kan jag haka upp mig på. Speciellt synbart är det under hans framträdande i Roskilde 1987 när kidsen tydligt är från 00-talet. När jag gick i 9:an 1985 så blev jag bjuden på en nyårskonsert med Ulf Lundell på hovet av en bekant till mamma och pappa. Lasse Holgersson var bildproducent eller något på svt och jag fick följa med. Cornelis var då hemlig gästartist och just den spelningen blev lite av hans stora comeback för yngre lyssnare. Jag var så sjuk när jag satt där på läktaren att jag knappt kommer ihåg något. Men jag f