Söderblandning

Ikväll är det dags igen...

Vi kallar honom så. Vi brukade se honom på lunchen. Han åt ett berg av sallad och alla tomater försvann från salladsbuffén. Hans mattallrik kunde ha utfodrat ett kompani. Det var inte "rejäla" portioner. Han skulle äta upp en buffé. Eller buffel. Fyra glas mjölk brukade han ha framför sig. Nu ser jag honom bara på tunnelbanan då och då. Han roar sig med att gå upp för rulltrappan i Vreten läsandes nån tidning. Sen åker han ner igen och sen går han upp igen. Och igen.

Idag gick jag förbi optikern för att plocka upp nya linser då jag är inne på sista paret. Jenny, min vanliga optiker, var mammaledig så jag fick en annan. Till en början med trodde jag att han drev med mig. När han hälsade så höll han för ena ögat. Sen tog han fram min journal och då höll han för det andra. När han sedan bytte igen så såg han nog hur jag gapade och då förklarade han att han såg bra på avstånd på ett öga och på nära håll med det andra. Jag sa att det hela påminde om en Monty Python sketch. Han fattade inte men skulle kolla när han kom hem. Här får ni se istället.

Det är dags för en revolution. Söderstadion måste återtas ikväll. Låt de grönvita fanorna vaja stolt. Leve kamrat Thom, leve Bajen!

Så har det varit biodags igen. "Looking for Eric" . En underbar engelsk film om en brevbärare vars liv till slut blir för mycket och allt faller samman. Hans vänner lånar honom självhjälpsböcker och gör deras bästa för att hjälpa till. Men hjälpen kommer från det mest oväntade av håll. En klockren må-bra film. Även för den som inte är intresserad av fotboll. Betyg: "SSSS"

Helgen har spenderats i Istanbul. Efter många år och många om och men så kom jag till slut iväg till Istanbul - i september - som alltid varit mitt mål. Jag och Lina flög ner i torsdags och tillbaka till Stockholm idag. Under veckan kommer lite bilder och intryck. Håll er till tåls.

...och när ändå Johnny Depp kommer på tal så ser jag fram emot en annan film med Johnny som lär dyka upp nästa år. En ny film av magikern Tim Burton. Nu har Burton gett sig på Lewis Carroll's Alice i Underlandet.

I torsdags blev jag så äntligen klar. Niohundratrettiotre sidor av Shantaram . Den tog ett tag att läsa klart. Den var lång och på engelska och lästes endast till och från jobbet. Sen gjorde jag ett uppehåll på tre månader och läste annat. Men boken då. Ja, den började fantastiskt bra och jag var helt uppslukad. Men efter första tredjedelen så dök den och var högst medelmåttig i mina ögon och jag fann mig själv skumma genom sidorna. Den sista tredjedelen höjdes sig lite men fann mig inte på samma sätt som i början. En okej bok - inte mer. Boken får " SSS " i betyg. Shantaram ska också bli film med Johnny Depp. Nån gång 2011 lär den bli klar.

Det var tänkt att skivan skulle komma ut runt 1993 och den var i stort sett klar men den hamnade på hyllan. Det är okej, det var värt att vänta på den. (Även om Prefab Sprout har släppt två album sedan dess.) Den påminner om Jordan: The Comeback och Andromeda Heights. Som vanligt fantastisk pop.

...och så har Sportbladet varit i farten igen. Nu var det dock inte på Söderstadion som fotbollen dog denna gång men vanans makt är stor.

Thoms spelare visade inget nytt över horisonten på Söderstadion. Samma passningsspel från Tony-eran - fram och tillbaka - mest sidled och bakåt. Och totalt ofarligt framför mål. Bajen vägrar skjuta som vanligt. Skrämmande idag hur ovilliga vissa spelare är att ta avslut. Obs! Det är inte Thom på bilden. Resultatet var inget att skratta åt. Jag är så besviken.

Asha var på bettet igår och förhoppningsvis är Hammarby på bettet i eftermiddag också. En mycket viktig match mot Örebro i klockan 17:00 och det är en match som inte lär bli helt lätt. Thom Åhlund har gjort comeback på tränarsidan efter att Tony G fått sparken. Trasiga skor, torra kex...

HTFF vann mot jumbon Panellionionesien... idag med 6-0 på Årsta IP. I morgon börjar allvaret för Thom Åhlund.

Det blev en halv helkväll på Axela igår. Till allas förtjusning var kantarellsåsen tillbaka på menyn. Den går alldeles utmärkt till deras stora, fina biffar och härliga potatisgratäng.

Njuter av The Beautiful South på Spotify. Perfekt när det oväntat är lugnt på jobbet. Underbara texter.

Fy, va uselt Sverige spelade. Lika glad som man var i lördags. Lika ledsen ikväll. Inte ens självmålet fick mig att bli glad. Även om det var skönt. Albanien har just gjort 1-1 mot Danmark. Vi hoppas det håller.

Jag skojade bara. Jag tar tillbaka 0-0. Självmål i 89:e går bra. Vad som helst!

Snart avspark. Ska vi gissa på 0-0? Det ska ju vara så lätt att slå Malta nu när altting i princip är klart efter Ungernmatchen.

Tyvärr kunde jag inte göra om förra årets bedrift. Vi har inte text-tv på jobbet. Så det får bli så här.

Ikväll ska jag äta lasagne.

Jag har bytt musik i mobilen tusen gånger. Nu gick det plötsligt för snabbt. Jag raderade just av misstag all musik på mobilen samt andra insamlade små guldkorn. MUsiken är inga problem. Men det fanns annat. Det är nästan som att bli av med hela adressboken. Helvete, helvete, helvete, helvete, helvete, helvetes jävla skit!

Så. Mitt intervallpass runt Årstaviken är avklarat. Frukosten likaså. Dags att åka och jobba lite.

Det är bara att hålla med Raffe Edström. Jag, Anders och Lina satt ganska molokna de sista långa sekunderna på O'Learys. Och vi var inte de enda. Det var fram till klockan visade 93:07. Då brakade hela helvetet lös. Jag har varit på O'Learys en hel del gånger och sett gastkramande avslut men ljudnivån vid Zlatans segermål blir svårslaget. Alla stod och hoppade upp och ner i flera minuter och bara skrek av lycka. Jag hann bli hes innan vi gick vidare till Lilla Hotellbaren och Mods vs Rockers-festen. Vilket avslut - och såååå rättvist.

Jag puttrade iväg till S:t Erikplan och var på plats strax efter 11. Ingela var redan på plats tillsammans med ett fyrtiotal skotrar. Det hände inte så mycket utan jag och Ingela gick runt och spanade in de andra åken. Tvåhjulingarna, där var vissa finare än de andra. Vespor och Lambrettor, några enstaka Zündapp och en Goggo. Strax innan klockan ett var det dags att kicka igång. Det smattrade mellan husen och vi gav oss av. Efter ett par kringelikrokar i kvarteren kring S:t Eriksplan svängde vi inte hög er på S:t Eriksgatan. Långt därborta på and ra sidan bron kunde vi urskilja rök. Fienden. På ett givet kommando intåg vi bägge körbanorna och revvade så mycket vi kunde och blåste på - mitt på bron mötte vi Rockers och nävarna och långfingrar flög upp i luften. Karavanen fortsatte framåt och vi svängde vänster in på Flemningatan vidare till Scheelegatan, Barnhusbron och Dalagatan då vi igen stod ansikte mot ansikte mot Rockers vid Odengatan. De hotfulla signalerna hade nu förvandla

Bekele mot Bolt - det skulle jag gärna vilja se. Mer sånt. Jag skulle dessutom gärna se Bolt hoppa längd.

Två dag kvar innan blåröken glider in i stan. Vilka är snyggast, vilka är flest? Årets träff bjuder på dom hårdaste Caferacers och Rockers du kan tänka dig. På andra sidan står Modsen med dom coolaste Scootrarna. Samling ROCKERS Lindhagensplan klockan 11.00 Samling MODS S:t Eriksplan kl 11.00 Gemensam körning genom stan som inleds med mötet på S:t Eriksbron. Ca. 13:00 Stor uppställning av hela kortegen sker i år på NYTORGET . Ca klockan 14.00 Här ska vandringspriset delas ut till den sida som har flest deltagare. Allmänheten har chansen att titta närmare på sjyssta hojar och scootrar. Jag och Silverfisken kommer att vara med om det inte spöregnar.

Sedan semestern slutade har jag frossat i The Wire - alla fem säsongerna. Den har hyllats om och om igen. Och den är tveklöst det bästa jag har sett på tv. Staden Baltimore synas från olika håll. Polisens fruktlösa kamp mot droger och buset. Langarna, arbetarna, skolbarnen, tidningarna och de styrande i staden. Skådespelarinsatserna är fantastiska rakt igenom. Allt känns genuint. Ett måste se om du inte gjort det förr. Betyg: "SSSSS+"

En överraskning på bioduken. "District 9 är döpt efter flyktinglägret där rymdvarelserna tvingas bo. Deras farkost har gått sönder över Johannesburg (inte New York som annars är vanligt) och de är inte särskilt smarta. Människorna föraktar de insektsliknande besökarna och kallar dem ”räkor”. Ett kvasifascistiskt invandrarverk kontrollerar området. När en av deras byråkrater råkar spruta en mystisk aliengegga över sig själv tvingas han att fly in i gettot." Filmen överraskade och var riktigt bra med tanke på genren. Oamerikansk, osentimental, rå, smutsig och annorlunda. Kul att se sci-fi och inte ha en aning om vad som kommer att hända. Sharlto Copley spelar alldeles utmärkt i filmen. Betyg: "SSSS"

Skitväder i morse och jag hade inga skor som kunde garantera torra fötter. Förutom kängor då. Men i mitt rotande längst in i den enorma klädkammaren så fann jag ett par, i princip, oanvända Doc Martens promenadskor. Svarta och vattentäta. Ingen stålhätta. Om jag inte minns fel så köpte jag dem för 15 år sedan. Minst. De kan vara äldre än så. Den som spar han har.