Söderblandning

I nyårskvällens mörka prakt försluts en del av livet. Och gjort blir gjort och sagt blir sagt och bladet färdigskrivet. Då, i en svindlande minut, hörs Vett och Sanning tala och våra drömmar saknar slut tills nyårsklockan klingar ut och vi blir fullt normala.

Idag var det dags för bandypremiär för denna säsong och detta på den klassiska annandagsbandyn. Bajen mäktade med en fin upphämtning från 1-4 till 5-4. I 90:e minuten blev de bestulna på en straff för att ni nästa anfall åka på en kvittering. Dagens höjdpunkt var Zinkentältet. Jag och Robban hade väldigt trevligt. Vilken stämning och underbara människor.

Det bar iväg till Västerås. Andra delen av familjen skulle besökas och Milo måste ju få träffa. morbror, morfar och mormor. Milo var även mycket nöjd i mormors sällskap.

Eftermiddagen och kvällen spenderades i VH med familjen och där tomten kom för att hälsa på en av hans nissar. Milo var även nöjd i farmors sällskap.

Ett gäng från jobbet bestämde oss för att bowla och ta några öl. Vi testade det "nya" stället på Kungsgatan. Den gamla biografen Royal. Stället var alldeles utmärkt. Ett av de bättre jag varit på om än lite dyrt. Tyvärr var det "discobowling" och en lampa på vår bana var sönder så ibland blev det mörkt och man kunde inte se käglorna. Jag spelade dock bättre än vanligt. 158 och 143. Sista serien hade nog kunna bli bättre om vi inte hade sån tidsbrist och om inte en viss person gick i vägen på sista klotet.

Innan man tatuerar en pit bull? på halsen kanske man ska kolla så att den inte ser ut som Pluto eller en tax när man vrider på huvudet.

Skönt för Lina så somnar Milo oftast snabbt efter de nattliga matpassen. Värre är det på kvällarna. Han blir galen. Antingen vägrar han att sova eller så är det för att han är övertrött. Resultatet blir detsamma. Skrik, spark och tårar. Och det är bara på kvällarna. Inte på dagarna eller nätterna. Så här lugn, fin och beskedlig är han sällan runt åtta.

Rak vrist

Överstegsfint

Kroppsfint

Rygglyft

Ryan Gosling dyker upp igen i Drive . Gosling porträtterar iskallt stuntföraren som driver mellan Hollywoodknäck och kör nattskift som flyktbilsförare åt misslyckade rånare. Han bestämmer sig för att hjälpa grannfamiljen som pressas på pengar av maffian. Det är en riktigt snygg film med väldigt lite dialog. Filmen känns först som en 80-tals rulle med pulserande synthar för att sedan göra en tvärvändning till en 70-tals pastiche av Tarantino. Lågmäld, vacker och brutal. Nicolas Winding Refns (Pusher) film är ett magnifikt spännande historia som lyckas vara både skimrande vacker och chockerande rå. Betyg: "SSSS"

Idealisten Stephen (Ryan Gosling) spelar pr-konsult, eller spin doctor, för presidentkandidaten Mike Morris (George Clooney) i Maktens Män . Allt går dock inte som förväntat. Den genomsympatiske Morris visar sig har en annan sida. Stephen hamnar i ett dilemma. Genomgående bra skådisar i Clooney, Gosling, Philip Seymour Hoffman, Paul Giamatti och Marisa Tomei. En riktigt bra film av Clooney. Betyg: "SSSS"

Gregg Berhalter alias Groggen har idag presenterats som ny tränare för Hammarby. Jag önskar honom lycka till. God knows he will need it.

Idag gick vi på jullunch på Årsta IP. LF bjuder inte på något julbord och Lina får inte heller något och när du Hammarby bjöd in så tänkte jag att det vore kul. Robban hoppade på han med. Vi samlades och välkomnades på Årsta IP av Börje och Petter Furuseth. En liten mugg glögg och småprat innan vi fick en rundtur i barackerna. Hammarby har faktiskt sjukt dåliga förhållanden där nere. Gammalt och slitet. Men det har ändå en charm. Under rundvisningen var det tipsrunda. Vi avslutade i matsalen där vi möttes av Bajens husmor Yvonne Werner som lagar mat åt spelarna och just har släppt en bok. "Yvonnes mål - en kokbok för Bajare" . Vi bjöds på det julbord som spelarna bjöds på - vilket var bra då jag slipper Janssons frestelse. Däremot fanns det ål vilket måste vara skåningarna i laget som fått dit. Tomtern kom och vi skulle gissa vem det var. Matte Werner var mångas tips men jag listade ut vem redan innan första ledtråden. Men de låtsades inte höra. Så när jag upprepade "Esk

Mitt halsband som "hängt" med dag och natt i några år har plötsligt gått sönder. Det känns annorlunda och tomt.

I dag följde jag med chefen och några kollegor på hockey. djurgårn mot Brynäs. dif hade tur och lyckades få in 3 puckar på fyra minuter varav ett självmål av Brynäs. Två var i numerärt underläge vilket gör bedriften ännu bättre. I andra perioden kontrollerade dif matchen och stängde bara ytor. Zzzzzz. I tredje hände inte något speciellt. Två lag som inte ville lira hockey. I fotbollen däremot var det spännande. City åkte ur Champions League och United likaså trots ett reduceringsmål mot Basel på övertid. TV4 blir överlyckliga och deras tablå på torsdagar ser helt okej ut. Jag kan mycket väl tvingas titta.

Lina in the news...

Lina är lite bekymrad över att alla kläderna som var för stora plötsligt är på gränsen till för små. På två veckor har Milo dragit iväg som ogräs. Vissa tröjor går inte längre på. De får fungera som mössa istället..

Det kan ha varit trettiofyra, trettiofem år sedan som jag upptäckte ett kvarglömt album av brorsan som han hade läst vid köksbordet till ett glas mjölk och mackor. Det var Tintin. Därefter följde många fantastiska äventyr i serieform men även genom vinylskivor. Plan 714 till Sydney var en favorit. Nu dök min barndomshjälte dök upp på duken, i 3D. Visserligen så har det gjort tecknad film av Tintin tidigare och de är inte helt genomusla. Nu är den datoranimerad så väl att man inte riktigt vet om vissa scener är riktiga eller animerade. Karaktärerna är också kusligt människolika. Tintin: Enhörningens hemlighet är fartfylld och småspännande och otroligt välgjord. Hade jag varit åtta, nio år gammal hade det varit den mest fantastiska film någonsin. Enhörningens hemlighet är ett hopkok av Krabban med guldklorna, Enhörningens hemlighet och Rackham den rödes skatt och det gör tyvärr att den tappar lite i kvalité. Nu var detta min första film i 3D. Vissa saker ser ut att sväva mitt i biogr

Utan någon som helst idé om hur filmen skulle vara så föll jag helt pladask för Nesbös "Huvudjägarna". Det var länge sedan jag såg en sån bra skandinavisk film. Huvudrollsinnehavaren Roger är inte bara den bästa chefsrekryteraren i norskt näringsliv, han vill också ha de finaste kostymerna, den snyggaste frun och den dyraste villan. För att finansiera detta så stjäl han konst från de personer han håller på att rekrytera. Till sist går det snett för Roger. I mötet med en chefsaspirant som har sin egna skumma agenda går allt åt helvete. Betyg: "SSSS+"

Idag var det affärsplanering. Fem punkter skulle gås igenom, tio minuter per punkt. Vi höll tiden - det gjorde inte den andra gruppen. Sen gick vi till Kontoret vid Karlaplan och åt middag. Det var ganska trevligt.

Marcus fixade lite rabatt på alltommat-mässan på Älvsjömässan idag. Vi började med champagne. Lite bubbel är alltid gott men jag tycker nog oftast att en de mousserande vinerna är lite bättre. I en monter testade vi deras flagskepp bland champagner. Den både luktade och smakade gammalt akvarium. Ett riktigt bottennapp. Sen körde vi vita viner. Marcus är ju en utmärkt ciceron och fick till och med en del leverantörer att lyfta på ögonbrynen. Roligast när han plockar priset eller varunumret direkt. Till slut letade vi oss fram till Ingela som representerade Wines of South Africa. Där fick kvällen en rejäl skjuts. Snålast som vanligt var Wines of Portugal som till och med tar de små drinkbiljetterna innan de har serverat. Andra brukar säga till efter 4-5 glas. Godast var nog den lilla Tapiz Joven. 64 kronor på bolaget. Riktigt prisvärt, tyckte jag. Det ska också noteras att jag vann andra pris i en frågetävling, allt tack vare Helena och Marcus. Medlemskap i Senses Wineclub och

Björn bjöd storstilat på middag igår för idag fyller han år. God mat och goda konversationer. Sen bar det vidare till Gamla Ugglan på Martinas inrådan. Där reste vi genast tillbaka till vår ungdom och 80-talet. Vi spelade Pong, airhockey, flipper men inte minst rumpa. Jag har inte spelat rundpingis sen högstadiet. Racketerna var usla men roligt var det. Det vill jag göra om.

Vid ettsnåret på natten brukar det vara dags för Milo att vakna och få mat. Det brukar inte vara speciellt utan upp mat, kanske blöjbyte och sen sova igen. I natt var jag uppe sent efter bowlingen och kunde höra hur han vaknade i vaggan. Lina sov. Jag gick fram till vaggan och där låg han klarvaken. Milo började genast prata. Lina vaknade och tog honom till soffan för amning. Milo var inte intresserad. Han tjattrade på som en papegoja non stop och utan tecken på att vara varken hungrig eller trött. Varje gång vi trodde han var klar så var det tvärtom. Han tog i själva verket ny sats att pratade ännu mer och ännu högre. Hungerns makt vann till slut. Sen kom sömnen tätt på.

Efter tre år i träda så var det dags för bowling med kamratföreningen på jobbet. För tre år sedan gick det sådär. Året innan hade jag vunnit herrklassen med 169 och 177. I år lossnade det inte alls. 136 och 128. Jag hade fem stycken 7 - 10 splits. Det var nog rekord trodde personalen. Ikväll var så kallad discobowling men tyvärr spelade de technomusik och banorna var nästan helt mörklagda. Jag såg knappt pilarna i banan. Men det hade nog inte hjälpt om de synts. Jag var lite oinspirerad - men roligt var det. Alltid.

Vad heter palindrom för siffror ?

Idag gjorde Milo Brysselsteget. Liggande.

Lina kan nu titulera sig Dr. Lina Wahlgren. Inte illa. Inte illa alls. Det var imponerande att se hur bra hon klarade av opponenten under gårdagens utfrågning. Det var egentligen ingen match.

Vilket otroligt avslut på en sån usel säsong. Bokstavligen i sista sekunden kliver Bojassén in. Med vänstern!? 2013 jagar vi nytt allsvenskt kontrakt. Igen. " Det händer inte att jag skjuter med vänstern, säger Bojassén. Var det första gången i år du skjuter med vänstern? – Det var första gången någonsin."

Hurra!

Sist jag kollade så kämpade Bajen för sin existens i Superettan.

På väg från jobbet idag mötte jag en gammal dam som utöver den ilskt lila luggen var väldigt gråhårig. Det såg ut som en av bankens färgpatroner hade exploderat rakt i ansiktet men att färgen i håret inte gick att tvätta bort.

Vi har en papperskorg på hörnet. Varje morgon ser det oftast fördjävligt ut runt omkring. Antingen orkar folk inte slänga sitt skräp ordentligt eller så är det något djur som är i farten. Min gissning har varit det senare då det ofta är matförpackningar som ligger strödda runt om. I morse fick jag det bekräftat. Jag såg nåt röra sig och sprattla i papperskorgen och ut hoppar en stor kråka med en lite kartong med pommes från donken. När jag passerar papperskorgen ser jag att han inte bara har hoppat in och ner i korgen utan även lyckats riva upp den välbekanta bruna påsen för ett skrovmål.

Omorganisationer brukar ske titt som tätt oavsett om man vill eller inte när det kommer en ny chef. De som berörs får sällan komma till tals. Nu ska vi omorganisera igen - men med det annorlunda upplägget att vi som berörs faktiskt är med i själva processen. Det roliga för de ansvariga är nog att alla verkar drar åt samma håll, är överens och har samma idéer som chefen. Nu kommer nog inte jag beröras så mycket men det är roligt att vara med och komma med lite briljanta förslag.

Grabbgänget gjorde en utflykt till Södra Hammarbyhamnen och körde Go-Kart idag. Först var det kval. Full rulle i tio minuter för att bestämma startordning. Jag fick snabbaste tiden. Finalen var på tio varv med flygande start. Där hade jag och Björn en fördel för vi såg hur startbilen stack iväg och kunde reagera på det. Björn hängde med i tre varv sen fick han släppa. Jag stod som överlägsen vinnare med knappt tre sekunder - nästan en evighet. Det var sjukt roligt. Kvällen fortsatte sedan i direktionsrummet på Johns jobb med middag, vin och Finland mot Sverige. Sen var det bastu och sedan utgång. Clarion var trist så vi knatade vidare till Pelikan. En mycket rolig avslutning på veckan.

Vi åt sushi på lunchen idag och diskussionen dök upp vad det är med sushi som är gott. Det är ju inte så att det är några fantastiska smaksensationer som dyker upp. Det är ju lätt och fräscht och lägger sig inte som en tung sten i magen. Jag tyckte att det mest var kombinationen av sältan från sojan, wasabin och maten i sig som gör det gott. Sen undrade vi om vad de skulle säga i butiken om man frågade om man kunde få pommes frites istället för ris. Eller varför inte lite remouladsås.

Idag hade vi nån typ av workshop. Det var, som Rolf 65 år sa, den sämsta skit han har varit med om. Vi har jobbat med att ta fram ledord för företaget och diskuterat hur vi ska förbättra oss i många år nu. Varje år så matas vi med samma ledord. Varje år får vi lägga till saker till dessa ledord. Saker vi kan bli bättre på och saker vi kan förändra. Inget nytt den här gången heller. Nu skulle vi komma på fler ord och utveckla de som redan fanns. Alltså samma sak vi har gjort i 4-5 år. Då var jag tvungen att fråga den konsult som var med oss om vem som tar del av de idéer och de förlag till förbättring som vi kom med. Om syftet var att komma på lösningar för att bli bättre måste han väl rapportera till någon. Nej. Sen hade vi en övning som gick ut på att komma med förslag på saker som man kan göra själv för att förbättra sitt jobb gentemot kunden. Man jobbade i lag, två och två, och skulle duellera mot andra lag. Man skulle argumentera för sitt förslag och det andra laget skulle betygsät

Det svänger fort i krogbranschen. Ciao Ciao is no more... Ett nytt namn kommer så småningom. Ciao Ciao var ju som jag och några andra redan påpekat redan upptaget. Ölen är densamma dock...

Ur askan från Åsö Krog & Bar reser sig Ciao Ciao Ristorante Trentasei. En ny meny och inriktning - samma personal och samma öl.

Det här var väldigt intressant.

Idag ska jag till familjerätten och bekräfta att Milo är min son. Är man gift behöver man inte visa upp sig hos socialen och svara på en massa frågor. Det känns lite förlegat.

Förra veckan var jag hos tandhygienisten och idag på Sofiahemmet. Där behöver de inte ha något väntrum. Där får man komma in 10-15 minuter innan bokad tid.

Idag strosade vi till Söderstadion och den traditionella familjedagen. Det var första gången jag var där. Milo är tyvärr lite liten än för tipsrunda, straffläggning och fiskdamm. Men han sov snällt...

Det var inte mycket att se på tv igår men jag stannade på TV8. En gammal krigsfilm från 1976 med Donald Sutherland - "Örnen har landat" - fick roa på lördagskvällen. Vad som slog mig var att det är en fantastisk ensemble. Ett ansikte kändare efter det andra dyker upp. Donald Sutherland , Michael Caine , Robert Duvall , Donald Pleasence , Larry Hagman, Treat Williams , Jenny Agutter och Sven Bertil Taube! Jag har inte sett honom i en utländsk film sedan VHS begynnelse och då var det deckaren "Puppet on a Chain" från 1971 som utspelade sig i Amsterdam. Sven-Bertil spelade då amerikan. Filmen var helt okej. I "Örnen har landat" spelade han tysken Kapten von Neustadt och jag tror inte han sa mer än en mening på hela filmen. Och då är han med ganska mycket.

Silverfisken startar på tredje kicken, efter att ha stått sysslolös i två veckor, och vi drar iväg till samlingen på St. Eriksplan. Där blev det lite mingel innan vi skulle ställa upp inför mötet på bron. På med hjälm och handskar och vespan startar direkt. I med ettan och... nada. Silverfisken stendör. Försöker få igång den igen - ingenting. Katastrof! Klockan passerar tolv och jag missar mötet på bron. den vill inte starta. Fast jag är inte ensam. bredvid mig står en till kille som råkade ut för samma sak. Till slut får han igång sin vespa och drar iväg. Kvar är lilla jag. Men så, tjugo över tolv, efter otaliga försök att kicka och springa igång så startar den. Jag drar med fullt ös till Vinterviken och kom fram inte långt efter alla andra. Jag passar på att fika och träffa Macke och Helena innan vi ska ge oss av till Nytorget. Trodde jag ja. Samma via igen. Försöker kicka och springa igång men ingen händer. Tar bort kåpan och ruckar lite på tändstiftet och de

Disciplinen när det gäller löpning och träning på jobbets gym har varit sådär. Så jag tänkte att jag skulle börja på något pass. Nånstans. Friskis & Svettis gick bort. För mycket "dans". Sats för dyrt. En bekant började med thaiboxning eller nåt för ett par år sedan och hon är nu bara muskler. På min gata men på andra sidan Götgatan ligger Shaolin Kung Fu. Nära och bra så jag gick dit ikväll för ett testa på. Det var omaka par så jag var tvungen att sparra med Thabo - han tv-kändisen. Har körde skiten ut mig. Jag kommer att ha träningsvärk i varenda muskelfiber i min kropp som en gammal gubbe. Men kul var det. Och nyttigt.

Eftersom Milo blundar mest och sen när han väl tittar blundar han för blixten så lyckades jag trots allt i morse...

Hur kan fyra backar se så ensamma ut. Ingen hjälpte den andre utan snarare tvärtom. Det var plågsamt att se. Dessutom uddlöst framåt och det är inte så konstigt med bara Paulinho på topp. Det blir aldrig mer än allsvensk match på Söderstadion. Suck!

Premier League gick in i andra veckan och vilken råsop Arsenal gick på borta mot Madchester United. De var helt galna och Rooney var värst med tre snygga mål och bud på några till.

55 centimeter och 4.240 gr. Fan, va Milo drar iväg. Kläderna som var förstora för tre veckor sedan börjar nu bli tajta.

Fyra veckor går snabbt. (Nej, jag hittar ingen bild när han har ögonen öppna. Han blundar för blixten...)

Hammarby gör sig av med ännu en tränare. Går man ut som tränare förlust efter förlust och säger att laget inte "når upp i nivå" och att man ska tala ut i laget om situationen men att det trots det inte sker någon förändring i attityden hos spelarna kanske det behövs en tränare som når fram med sitt budskap. Är det är början på resan upp eller resan ner?

Lina hade besök så jag passade på att gå på bio. Jake Gyllenhaal var tillbaka i " Source Code ", regisserad av Duncan Jones - son till David Bowie. Filmen påminde mycket om en tidigare film han var med i för tio år sedan - " Donnie Darko ". Source Code börjar med att Colter Stevens (Jake Gyllenhaal), som till vardags är helikopterpilot i Afghanistan, befinner sig på ett pendeltåg på väg till Chicago. Han väcks ur en dröm och mitt emot sig har han flickvännen Christina som han inte känner igen. Faktum är att ingenting verkar bekant. Han tar sig till toaletten och där möts han av en annan mans ansikte i spegeln. Colter Stevens ser inte ut som Colter Stevens. Även om han tycker sig befinna sig i en dröm är allt påtagligt verkligt. Då exploderar tåget. Colter vaknar upp i något som liknar en kapsel och där en kvinna i uniform uppenbarar sig på en datorskärm och förklarar situationen. Han är fortfarande soldat men nu med ett nytt uppdrag. Han måste

Jag funderar på att köpa en klänning till Milo. Att mitt i natten hålla på brottas med att få in ett par vilt sparkande små ben i en tajt pyjamas tar för lång tid. Då kan även benen växa fritt och kläderna räcker längre.

Vid ett blöjbyte häromdagen så märkte jag att Milo kom för nära kanten. Jag lyfte upp honom en bit men det tog stopp. Det fanns inte mer plats. De skojar inte när de säger att kläder bara räcker en vecka.

" Besvikelsen är stor bland alla oss hammarbyiter, och vi inom Hammarby Fotboll – spelare, tränare, styrelse och anställda inom organisationen – skäms. De sportsliga resultaten har inte alls levt upp till våra förväntningar och missnöjet är särskilt stort i denna stund efter den oacceptabla förlusten mot Ljungskile. Vi vill be alla våra supportrar och sponsorer om ursäkt för hur säsongen har utvecklat sig. Det känns kolsvart just nu, men vi ger aldrig upp. Hammarby Fotboll är inne i ett förändringsarbete och det har skett och sker mycket i klubben. Men det är bara att, återigen, konstatera att vi har underpresterat sportsligt. Alla vi inom Hammarby Fotboll fortsätter att kämpa för att göra det bästa av det som återstår av säsongen och fortsätter arbetet för att skapa förutsättningar för ett starkare Hammarby framöver."

Över Götgatan med omnejd ligger hundratusentals flirtkulor. Eller det kanske är sådana där små frigolitkulor till förpackningar. De ligger i drivor som om det kommit en hagelskur och ingen verkar veta var ifrån de kommit.