Söderblandning

Året var 1992 och en regnig vardagsnatt. Jag gled fram med bilen på Lissabon krokiga gator. På radion dök plötsligt tonerna av Ephraim Lewis upp. Den hade allt en bra låt ska ha. En trumpet med sordin, en gurka och en triangel.

Kamratföreningens årliga bowlingturnering var i år utbytt mot boule. Det fanns ett behov av att byta omgivning. Som mästare i bowling var det helt okej för mig. Boule är roligt. Från 47:ans ändhållplats vandrade vi ut i mörkret till Rosendals trädgård. Vi kom fram till slut. Efter välkomstdrinken lottades vi ihop i lag och jag blev ihoptussad med Hanna. Första matchen vann vi mot Anders och Franck med matchen sista klot. Andra matchen var inga problem och i sista matchen dominerade vi totalt. Finalen var det inget snack om. Jag och Hanna kompletterade varandra mästerligt och vann obesegrade. Det är skönt för en Bajare att känna sig som en vinnare.

En sen oktoberdag 2001 grät man av glädje. Nu åtta år senare är det tårar av förtvivlan. Superettan - här kommer Bajen .

Tanken slog mig just att det mycket väl kan bli sista dagen i allsvenskan. På mycket länge dessutom. Usch, hemska tanke.

Hammarby måste vinna idag. Jag tror nämligen att Öis och Dif kommer att ta poäng. För att ha nån chans att få spela om kvalplatsen på söndag så behövs tre poäng. Ångest.

I helgen vann P-18 SM-guld efter vinst mot Helsingborg med 1-0 på Kanalplan. Igår vann juniorerna semifinalen mot Vasalund med 2-0 och kan spela hem sitt SM-guld på lördag. Det ser ljusare ut yngre i årskullarna än för Bajens a-lag.

Middag hos Lina och lite Top Model. Det är lite småroligt ibland och en del bra bilder. Några är riktiga drama queens andra rent utav tråkiga. Några söta i verkligheten men fula på bild. Andra tvärtom. Men det blir aldrig lika bra som "Das Model".

Jag är trött på hedersamma förluster. Bajen har spelat sina bästa matcher mot de bästa lagen. Däremellan har de varit riktigt kassa. Vågar jag tro på mirakel? Vågar jag tro på en kvalplats?

Tretton timmar sömn med en pisspaus. Det var länge sedan jag sov så många timmar i rad. Men kroppen tar stryk efter en sån magattack. Puh!

Lagom till läggdags kom känslan i magen krypandes. Jag hoppades först att det var vanlig magknip. Det var det inte. Jag han väl sova en halvtimme innan smärtan var för mycket. Det är så jävla jobbigt att jag inte vet vad. Hela dagen idag har varit en pärs. Just nu känns det som att jag blivit överkörd av en lastbil. Det här dök upp i våras och 10 timmar på akuten i våras ledde inte till nånting förutom att de var nån timme från att ta bort blindtarmen. Jag tyckte inte det var blindtarmen. Kirurgen sa att det var klassisk blindtarmsinflammation. Men smärtan gick över så jag skrev ut mig själv dagen efter. Det var nära... Sen dök skiten upp igen några månader senare. Hemska plågor. Jag tog ny hjälp - genom jobbet denna gång och fick komma till Ersta. Då konstaterades efter ultraljud att det fanns gallsten. Då blev jag lite orolig. Men läkaren lugnade mig och sa att det är vanligt. Han kunde gå ner på gatan och stoppa tio personer och alla skulle ha gallsten. Men alla får inte symptom.

Jag satt läste hela kvällen igår. Lagen om investeringsfonder, fondjuridik och lite annat inför torsdagens tenta. Det dök upp nån summa där och trött som jag var började hjärnan flyga iväg och jag drömde om vad jag skulle köpa om jag vann 2.5 miljarder kronor. Vilka bilar, var jag skulle bo etcetera. 1. Jag skulle bo kvar. 2. En Audi A5 3.0 Quattro samt en fet amerikansk muskelbil. Jag skulle dessutom köpa ett garage till de båda och för Silverfisken. 3. Samt en ponny. Sen fick jag nypa mig i armen för att koncentrera mig. Fast det var lika bra att lägga av. Jag var för trött.

Yma Sumac, född Zoila Augusta Emperatriz Chavarri del Castillo 13 september 1922 i Ichocán, Peru. Hennes främsta kännetecken är ett röstomfång som när hon stod på topp sträckte sig från stora oktaven upp till den fyrstrukna och sålunda omfattade mer än fyra oktaver.

Idag är det 8 år sedan Hammarby säkrade sitt första SM-guld genom att vinna mot Örgryte hemma på Söderstadion. Glädjen när Jonas Stark kom flygandes, knappt över markhöjd, och med huvudet gav Bajen ledningen kommer jag aldrig att glömma. Vilken natt det var.

Det är inte roligt när magen börjar kurra redan på väg till jobbet. Speciellt när jag åt frukost 45 minuter tidigare.

Hammarby är fan tragiska att se just nu. David J missbedömer bollar mest hela tiden. Att han dessutom förlorar alla inkast gör inte saken bättre. Söderström slår fler indianare än någon annan spelare i allsvenskan. Nathan vägrar gå in i boxen trots att han är Bajens längsta spelare. Dahl kan inte slå inlägg. Listan kan göra hur lång som helst. Rami verkar ha jobbat inom äldrevården hela sitt liv. Hans kropp är slut. Det här laget håller inte ens för SuperEttan.

En minut som har varit hemlig i decennier har avslöjats i New York. Jag tycker det är riktigt juste - en värmande omtanke för passagerarna. Tänk alla de gånger man har jagat avgångstiden på pendeln eller t-banan och precis har missat dörrarna. Fast det kanske är irriterande för dem som vill att tåget håller tidtabellend. SL däremot avgår till och med innan tidtabellen i Vreten. Så snälla är de.

Michael Sheen är tillbaka igen. Efter en utmärkt roll i filmen Frost/Nixon spelar han nu Brian Clough en legendarisk och frispråkig engelsk manager. Även för icke fotbollsintresserade är den sevärd. Betyg: "SSSS"

Strax innan midnatt igår så låg jag i sängen och lyssnade på Karlavagnen. En äldre herre på 86 år från skogarna kring Uppsala ringde in. Han hörde lite dåligt så intervjun var lite rolig. När han väl hade fått hälsa ville han även önska sig en låt. Dagens musik var bara en massa skrammel och skrik, tyckte han. Ingen musik hade varit bra sedan Calle Jularbo, sa han. Och det har han ju rätt att tycka. Han var väldigt kategorisk mot modern musik. Han ville höra lite fin dragspelsmusik. Han ville höra Calle. Det fick han inte. Om han nu var 86. Det betyder att han var strax under 30 när Elvis Presley kom fram. Runt 40 när Beatles slog igenom. Om jag hade varit likadan så hade jag slutat gilla musik på slutet av 90-talet. Herregud! Jag upptäcker ju ny musik hela tiden. 40-, 50-, 60-, 70-, 80-, 90-tal. Det bara rullar på. Det kan inte vara roligt att hitta något nytt att lyssna på alls under ett halvt sekel. För gubbens skull (och Tarras) här kommer Calle Jularbo.

Jag vet inte vad det är som händer om natten på Blekingegatan. Allt som oftast när jag kommer hem sent på kvällen är papperskorgarna inte fulla. Men på morgonen... På morgonen är det alltid fulla. Ibland hushållssopor. Ibland en stol, tv, en halv skidbox, julgran, skor, torkställning, paraplyer, pizzakartonger och allt möjlig bråte. Skräpet verkar alltid dyka upp om natten. Och jag som tycker gatan är lugn mest hela tiden.

Tre dagar i skolbänken är nu avklarade. I fondcertifieringen deltog personer från alla länsbolag. Vi satt i "hästskosittning" och borden var extremt små. Jag delade bord med Micke och det var inga problem. Vi samsades bra på den lilla ytan. Men på min vänstra sida hade jag en äldre dam. Till en början så ställde hon hennes jävla handväska alltid under bordet - på min sida. Min vänstra fot fastnade konstant i handväskans ena handtag vilket resulterade i att den vid ett flertal tillfällen välte. Inte mitt fel. Hennes andedräkt luktade död huggorm som ätit bajs. Hon snarkade trots att hon var vaken. Hon lät som en gammal mops. Trots att våra bord skiljdes åt av en tydlig kant så höll hon sig inte på sin sida utan puttade konsekvent över saker på min sida av "gränsen". Till en början brydde jag mig inte men efter två dagar av flagrant överträde tröttnade jag. jag drog isär borden. Det hjälpte inte. Hon ritade även på sitt block. Det var bilder fula på hattar och det va

Jag har nu två dagar i rad varit tvungen att gå upp klockan 7. Ja vet, okristligt tidigt. Men jag har vaknat innan klockan har ringt vilket i sig är irriterande. Och efter nån minut har jag kollat vad klockan har varit och den har stått på 06:42. Märkligt.

Jag har inte anmält mig till NIX-registret. Varför inte? Ibland dyker det upp saker som är värda att lyssna på. Ibland inte. Oftast kollar jag av nummerpresentatören och ofta väljer jag att inte svara. Skulle jag göra det så lyssnar jag på vad de har att erbjuda. Är det inte intressant brukar jag säga att jag är i samma bransch och får det förmånligt genom jobbet. Hittills har jag jobbat som: Försäljare av underkläder. Dam och herr. Försäljare av strumpor, telefoner, försäkringar (vilket är sant), tidningsprenumerationer, Internetabonnemang, Nationalencyklopedin, historiska böcker, lotter?!, ekonomisk rådgivning (vilket jag snart får göra) Ibland får jag göra marknadsundersökningar och det är ofta roligt.

Den förre Hammarbystjärnan Charlie Davies befinner sig just nu på sjukhus efter en olycka i Washington, där en person dog. Inga livshotande skador men eventuellt kan karriären vara över. Väldigt tråkigt. Watch your boy do it big!

Hammarby har gjort klart med sitt första nyförvärv inför säsongen 2010 i Allsvenskan alt. SuperEttan. Det blir HTFF's lagkapten och defmitt Sebastian Bojassén. En spelare som jag hållit tummarna för väldigt länge. Han ser ut som en fotbollspelare på planen och det har inte många gjort sedan Sebastian Eguren lämnade Bajen.

Nu återstår bara en dag av fondcertifieringen. Två roliga dagar avslutas nu med ett juridikmaraton över morgondagen. Det har varit intressant så här långt och en utmärkt lärare. Men enligt rykten lär juristen i morgon inte bara vara ett monoton utan även en vandrande rohypnolcocktail.

Så här ett dygn efter debacklet i Köpenhamn är väl enda trösten att det blir några färre matcher där man måste härda ut ljudet av de sydafrikanska vuvuzelorna. Charlie Davies och USA är kvalificerade till Sydafrika och är kul. Kul också för Ante att Chile är klara. Det var länge sedan. Matchen såg tillsammans med gänget hos Uffe som lämpligt nog hade förlagt sin 40-års fest samma kväll. Men resultatet la ingen sordin på kvällen utan vi jazzade på till småtimmarna.

Jag har på egen förmåga lyckats byta kopplingswire på Silverfisken. Wiren gick ju olämpligt av mitt på Strandvägen för några veckor sedan. Den oturen resulterade i att jag fick puttra fram på 2:an mot rött, i fel fil, över refuger, över cyklister, trottoarer och mot enkelriktat för att ta mig hem. En bedrift om jag får säga det själv. Jag fick hjälp att genomföra bytet genom scooter help . Det var inte helt lätt utan ett väldigt pillande med små muttrar och skruver, men jag lyckades. Det var kladdigt och smutsigt och trots en del mindre missöden är den nu i fin form igen och går bättre än någonsin. Nu hoppas jag bara på nån fin helg till med plusgrader för en sista tur innan den ställs in för vintern. Det har varit så kul. Årets bästa köp.

Night on the Bayou reminds Jay Talley of a cajun band of bullfrogs playing bass, and peepers screaming on electric guitars, and cicadas and crickets rasping washboards and sawing fiddles.

Min gamla favoritbok av Maurice Sendak har nu filmatiserats. Snart på bio.

Uffe fyllde 40 och vi passade på att gå ut en sväng. Antes svägerskas son Samuel spelar i ett band och hade sin första spelning på lokal i kväll på Mosebacke. det var en rad band som spelade - alla okända. Men som det påpekade - vi finns på MySpace. Banden fick en halvtimme var på scenen och ambitionen och kunnandet varierade. Publiken bestod av kids, föräldrar och vi. Kvällen avslutades på Bara Bar.

Varför tickar timmen mellan 22 till 23 mycket snabbare än andra timmar på dygnet. Jag hinner aldrig med nånting efter sporten. Och så är det varje kväll.

En härlig söndagskvadruppel. Inte helt vanligt. Hammarby 1 - BP 0. Tack Simon! Värmdö 1 - HTFF 3. Grattis till seriesegern och avancemang till div. 1. Hammarby damfotboll 4 - Umeå 1. Hoppsan?! Guif 34 - Hammarby 36. Handbollen har börjat godkänt.

Fyndigt...

Det var bra men inte det bästa. Men likväl jävligt bra. Anna Maria saknades samt Viktor och ett par andra från bandet. Men de igår tretton man starka bandet körde på. Ljudet på Strand är grymt bra. Whale var med som vanligt och de hemliga gästerna var Kajsa Grytt (Tant Strul), Anna Järvinen, Eye N' I och Profilen. Anna var en trevlig överraskning. Eye N' I och Profilen öste på mest.