sherrybaby

Sherry Swanson (Maggie Gyllenhaal) vill lägga allt bakom sig. Efter tre år i fängelse för knarkrelaterade brott stiger hon som 22-åring av bussen i New Jersey. Men som vuxen och med ett sinne fortfarande som en tonåring så ter sig världen inte speciellt välkomnande. Samtidigt som hon försöker hålla sig bort från heroinets demoner försöker hon återstifta banden med sin sju-åriga dotter. Nånting som inte visar sig vara helt lätt.

Filmen är avskalad och enkel. Jag får lite utav en dokumentärkänsla över berättelsen men det stämmer inte riktigt överens med filmen. Historien har man sett förut flera gånger men i det här fallet har man lyckats att hålla den jordnära och osentimental. Maggie Gyllenhaals porträtt av Sherry är makalöst bra. En enastående talang. Hon generaliserar inte, hon överpresterar inte utan hon gör bara Sherry - en kaxig white trash-tjej med dålig hållning. Hon är nästan för bra för filmen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Dom blårandiga! Dra åt helvete."

Dickie Dick Dickens

Får alla delar av världen lika mycket dagsljus?