17 Vällingby..............8 min.
Den sena natten är ett alltför bekant minne. Ett stilla regn i den grå novembernatten, hem i den sena timmen. Och jag mindes orden igen. Plötsligt var de tillbaka. I det svaga skenet på den dystra perrongen berättade mannen för mig vad den gamla damen hade sagt. - Låt ljuset leva i dig, hade hon sagt.
Lögnerna har hörts alltför länge nu, som vågor som slagit in, om och om igen. Outröttligt. Obarmhärtigt. Men orden som betydde något bryter sig sakta igenom den förljugna dimman, hittar tålmodigt tillbaka genom små korta blixtar av ljus.
Och med minnet ler jag försiktigt, skakar lätt på huvudet, suckar tyst. Dörrarna öppnas och jag går in - tillbaka till stan, hem från Gullmarsplan.
Nästa Skanstull.
Lögnerna har hörts alltför länge nu, som vågor som slagit in, om och om igen. Outröttligt. Obarmhärtigt. Men orden som betydde något bryter sig sakta igenom den förljugna dimman, hittar tålmodigt tillbaka genom små korta blixtar av ljus.
Och med minnet ler jag försiktigt, skakar lätt på huvudet, suckar tyst. Dörrarna öppnas och jag går in - tillbaka till stan, hem från Gullmarsplan.
Nästa Skanstull.
Kommentarer