Amandine
Så var allt som förr. Torsdagskvällar på M/S Gerdas. Vi var åtta stycken från jobbet som satte oss ner i den ljumma sommarkvällen och gjorde som vanligt - snackade skit och skrattade gott. Jag fick även chansen att köra några gamla reseledartrick på Mange och Henrik. Undrar om de fick nån sömn eller klurar fortfarande.
Roligt att även Jossan var med. Jossan och Anders har ju figurerat tidigare på bloggen i många hänseenden. På Gerdas, om än mer anonymt, och inte att förglömma vissa företagsfester. Kan läsas här och här. Det roliga nu är att de är ett par, har köpt hus och väntar barn. Sen finns där även andra bekanta referenser. Då en "kär" följetång även det.
Sen fick jag skjuts hem till Skanstull och fyllehungrig sprang jag in på Mickey D's. Där stod hon - Amandine.
- Vilket vackert namn, sa jag, när jag läst på namnbrickan.
- Kan du utala det, frågade hon.
- Amandine låter franskt, svarade jag och lät namnet Amandine rulla över min tunga.
- Det är franskt och ditt uttal var bra, sa hon.
Så jag gjorde min beställning på skolfranska. Lite stapplande och trevande men jag fick det jag ville ha och beröm för mitt uttal.
På vägen hem upp för Blekingegatan med en cheeseburgare i handen sjöng jag på den här gamla favoriten. Vet i fan var den kom ifrån och att jag ens kom ihåg så mycket av den som jag gjorde. Kan det vara en kvarleva från nån Sing-a-long?
Roligt att även Jossan var med. Jossan och Anders har ju figurerat tidigare på bloggen i många hänseenden. På Gerdas, om än mer anonymt, och inte att förglömma vissa företagsfester. Kan läsas här och här. Det roliga nu är att de är ett par, har köpt hus och väntar barn. Sen finns där även andra bekanta referenser. Då en "kär" följetång även det.
Sen fick jag skjuts hem till Skanstull och fyllehungrig sprang jag in på Mickey D's. Där stod hon - Amandine.
- Vilket vackert namn, sa jag, när jag läst på namnbrickan.
- Kan du utala det, frågade hon.
- Amandine låter franskt, svarade jag och lät namnet Amandine rulla över min tunga.
- Det är franskt och ditt uttal var bra, sa hon.
Så jag gjorde min beställning på skolfranska. Lite stapplande och trevande men jag fick det jag ville ha och beröm för mitt uttal.
På vägen hem upp för Blekingegatan med en cheeseburgare i handen sjöng jag på den här gamla favoriten. Vet i fan var den kom ifrån och att jag ens kom ihåg så mycket av den som jag gjorde. Kan det vara en kvarleva från nån Sing-a-long?
Kommentarer