Nattuggla

Ännu en företagsfest avklarad. Gamla tryckeriet i Alvik tog emot Länsförsäkringar. Det var alltifrån 300 till 500 personer närvarande. Jag kan inte säga vilket som är rätt. Det var hursomhelst väldigt många på plats. Maten hygglig, sällskapet till bordet okej. Yngve Leback och hans gamla fotbollshistorier från AIK är alltid lika roliga. Ikväll var det historien om den enögda finländaren som var kvällens behållning.

Det är även skönt att talangen att få några extra flaskor öl av servitriserna sitter kvar. Efter några fester av den här magnituden vet man vilka trick man kan utnyttja för att vara välförsedd utan att behöva sponsra baren.

Underhållningen var helt okej. En grupp på fyra trummare som höll rytmen samt en skön snubbe i kaftan som dök upp och sjöng nåt på franska. Det handlade om universum, fred och barn vad jag kunde tyda med hjälp av min skolfranska. John Houdi var även på scenen och väldigt uppskattad av publiken. Men det är nog femtielfte gången jag ser honom på tio år och samma gamla show. Det roliga var att jag kunde samma trolleritrick som han vilket fick mina bordsgrannar ännu mer förbryllade än de var efter Houdis uppträdande.

Kvällen band bestod av tjejer. En liknade Jodie Foster i Taxi Driver. Tyvärr var hennes solo inget att berätta för nästa generation. Sen måste jag även klanka på att ett tjejband som inte kan dra "I Love Rock N' Roll" med Joan Jett eller överhuvudtaget inget med The Runaways inte riktigt håller den klass jag skulle önska. Sen att dom vägrade spela nåt av Ebba Grön vilket jag och min co-groupie Anders ville, gjorde inte saken bättre.

Det var kul att se så många nya ansikten under kvällen. Inte visste jag att det fanns så många skönheter inom LF. Var håller dom hus på dagarna? Vanligtvis brukar de flesta droppa av ganska snabbt men inte ikväll. Det var full fart till stängningsdags. Sedan, utan att nämna några namn, så underhölls jag som vanligt av en riktig långkörare till såpopera. Denna "comedie tragique" spelas upp vid varje företagsfest och kvällens avsnitt var som alla andra jag sett, dialogen lika roande. Det ska bli kul och se om det verkligen blir någon "grande finale"

Själv gjorde jag mitt bästa för att inte falla i samma gamla fälla. Jag tycker nog att jag skötte mig ganska bra. Tjejen ifråga är något utöver det vanliga, både på och vid sidan av dansgolvet. Tuff, busig, smart, charmig och med glimten i ögat. Ikväll såg hon fantastisk ut som vanligt. Men det är skönt, trots alkoholen, att hålla sig själv i schack. Men det är ren självbevarelsedrift. Som tur är jobbar hon nu på ett annat kontor.

Kvällens näst största höjdpunkt efter Ester var nog konfrontationen av en knäppgök från kundtjänst som jag sa både det ena och det andra till. "Ord och inga visor" brukar man säga och så var det nog. Killen verkade inte direkt road utan mest besvärad av att bli konfronterad. Han förtjänade det dock.

Timmen börjar bli sen och så var den under promenaden hem. Trodde i min enfald att det skulle vara en lugn och ensam promenad över broarna till Lilla E. Halvägs stämde det ganska bra. Jag kunde till en början med gott samvete sjunga med till The Specials, Jimmy Soul och Toots And The Maytals, på min mp3, för "full" hals innan jag mötte rena lämmeltåget från Stora Essingen. 01:45... Var kom alla ifrån?

Nu är det nog dags att tryna. Det mesta av besvikelsen över Bajens förlust i Danmark har nu sinat. Nåja, ny match på Söndag i Södertälje av alla ställen.

Go' natt!