Insh'Allah

En dödsolycka skedde i helgen med en buss i Marocko. Trist men inte förvånande. Jag lyfter mest på ögonbrynen att det inte skrivs om det oftare. Men är det ingen turist som är inblandad och ingen svensk finns väl inget nyhetsvärde.

Det är väl ett av de mer bestående minnena från tiden som reseledare i Agadir. Jag såg ju en del från min plats längst fram i bussen. Ofta har vägarna tre filer. En åt vardera hållet och en omkörningsfil i mitten. Störst går först. Jag vet inte hur många gånger jag trodde att jag hade femton sekunder kvar att leva. Att dom dessutom är fatalister och lever med deviset Insh'Allah - ske guds vilja gör inte situationen säkrare.

Vi körde över en mopedist en gång med bussen. Det var mitt i natten och vi körde hem från Marrakesh. Jag såg moppekaravanen i strålkastarljuset. Dom hade inga reflexer eller baklyktor men dom åkte i led längs vägkanten. Plötsligt ser jag hur en kille mitt i ledet vinglar till, får kast på moppen och flyger in i sidan på bussen som bråkdelen av en sekund senare hoppar till. Bussen stannar så småningom och vi tar oss tillbaka. Killen sitter på vägkanten omringad av sina kamrater. Han är okej men lite mörbultad och medtagen efter att han slagit i sidan på bussen och sen överkörd av bakhjulen.

Han hade visst somnat vid styret. Insh'Allah, sa han.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Dom blårandiga! Dra åt helvete."

Dickie Dick Dickens

Får alla delar av världen lika mycket dagsljus?