Phnom Penh
Efter en vecka sol och bad gick färden norrut mot huvudstaden Phnom Penh. Jag gillar ju att vandra i städer och blev därför lite besviken på staden. Inga trottoarer. Det var inte lätt att ta sig runt till fots även om det gick. Men värmen och avstånden gjorde ändå att det ofta blev tuk-tuk och det är ju inte dyrt. Skulle jag ut och äta kunde det se ut ungefär så här. En tur på 15 minuter och sedan bestämde man en tid ett par timmar senare för föraren att hämta för hemresa. Oftast stannade de kvar utanför restaurangen. Det gick loss på 30-40 kronor. Faktum är att det var dyrare att åka enkel resa, det var alltid billigare att boka tur och retur med samma förare.
Kambodja upplevde under 70-talet en skrämmande tid. De röda khmererna härjade, tömde städer och över två miljoner kambodjaner dog. Ni har säkert sett filmen The Killing Fields. Om inte - se den. Jag besökte det ökända fängelset S-21 som nu är ett museum. Av de närmare 20.000 personer som fängslades här överlevde endast sju. Det var väl kanske inte det roligaste man kan göra på en semester - men det kändes viktigt likväl. Här (S-21) kan ni läsa mer. Jag tänkte inte visa några bilder därifrån.
Det blev tre nätter i Phnom Penh. Jag åt middag med Hasse och Mona från Järfälla, Tilly från Nya Zeeland på The Foreigners Club och tjeckiskan Jarmila på Lemongrass. Vi sprang även runt på nattmarknaden tilslammans. Mycket trevligt. För övrigt kändes det som om Kambodja ligger tjugo år efter Thailand som turistland. Men där faktiskt ganska skönt. Precis som i Sihanoukville var maten strålande och människorna vänliga.
Kambodja upplevde under 70-talet en skrämmande tid. De röda khmererna härjade, tömde städer och över två miljoner kambodjaner dog. Ni har säkert sett filmen The Killing Fields. Om inte - se den. Jag besökte det ökända fängelset S-21 som nu är ett museum. Av de närmare 20.000 personer som fängslades här överlevde endast sju. Det var väl kanske inte det roligaste man kan göra på en semester - men det kändes viktigt likväl. Här (S-21) kan ni läsa mer. Jag tänkte inte visa några bilder därifrån.
Det blev tre nätter i Phnom Penh. Jag åt middag med Hasse och Mona från Järfälla, Tilly från Nya Zeeland på The Foreigners Club och tjeckiskan Jarmila på Lemongrass. Vi sprang även runt på nattmarknaden tilslammans. Mycket trevligt. För övrigt kändes det som om Kambodja ligger tjugo år efter Thailand som turistland. Men där faktiskt ganska skönt. Precis som i Sihanoukville var maten strålande och människorna vänliga.
Kommentarer