24 timmar på SöS
Måndagen började ganska vanligt. Dock hade jag lite ont i magen. Åt som vanligt grötfrukost och begav mig till jobbet. Smärtan började tillta och det var svårt att koncentrera sig. Lunch kändes som ett nödvändigt ont. Jag var hungrig med magsmärtor. Eftermiddagen blev värre. Satt i möte och kallsvettades, ögonen gick i kors samtidigt som jag försökte vara produktiv. Rädslan för att det var vinterkräksjuka steg. Direkt efter mötet åkte jag hemåt. Tunnelbanan var smockfull och jag var livrädd för att jag skulle börja kaskadspy. Men jag mådde inte illa - bara väldigt ont i magen.
Väl hemma faller jag ner i sängen och virar in mig i täcket fullt påklädd. Fryser som en naken pingvin. Efter ett par telefonsamtal så blev det bestämt att dra till akuten på SöS. Sagt och gjort. Inskrivningen gick fort. Fick vänta i femton minuter och ett par schyssta syrror tappade blod, kände och klämde och tog tempen. 37,1°. Så mycket för den ickefebern som jag nyss skakade till likt en Kobejordbävning. Sen rullades jag ut i en korridor bland alla andra vip:are och blev uppkopplad till dropp.
- Någon kommer snart och tar hand om dig, sa hon. Klockan var 20:00. Sedan intet.
Strax efter 23 så blev jag inrullad på ett rum.
- En läkare kommer snart och tar hand om dig, sa han.
03:30 dök hon upp. Jag var halvt om halvt vid medvetande efter att till slut somnat av ren utmattning strax efter 02. Att ha ont i magen är jobbigt. Det blev nya prover och ny väntan. Klockan 08:00 var hon tillbaka. Kände och klämde lite och tyckte jag skulle komma tillbaka innan 11 för att ta om proverna. De ville utesluta blindtarmsinflammation. Temp 36,0°.
Jag kom hem klockan 06 och försökte få ett par timmars sömn.
Tillbaka på akuten 10:00. Fick vänta 45 minuter. Samma blodprov igen. Min arm såg nu ut som en nåldyna. Temp 36,0° Ut till väntrummet igen. Ett avsnitt av Hem till gården visades på tv4 och en person ligger i en sjuksäng och dör av cancer. Hon gråter hysteriskt och det gör alla hennes vänner också. Det kändes som om vi satt på ett flygplan och titta på en film med ett flygplan störtandes ner från skyn.
Klockan 12 fick jag besked om proverna. Ett värde ha sjunkigt vilket är bra - ett annat hade stigit vilket tyder på infektion och blindtarmen. Vänta en timme till på en kirurg som ska känna, klämma och säga sitt. Hon kom och jag fick även hoppa lite på stället. Jag blev inlagd. Ny prover klockan 17. Och jag fick inte gå hem under tiden.
Partystämning med mer dropp på sal 36 och jag kan härja fritt med fjärrkontrollen.
Klockan 17 mer tömning av blod och min arm såg nu ut som på en heroinmissbrukare. Klockan 18 kom samma kirurg som skrev in mig. Hon känner och klämmer och tycker att det blivit bättre. Temp 36,4° Det gör fortfarande ont men betydligt mindre. Jag får beskedet att jag äntligen får äta (för första gången på 18 timmar) och sen gå hem. Klockan är nu 20:00. Man opererar inte i onödan och blindtarmen verkar läka sig själv. Blev det sämre skulle jag ringa.
To be continued...
Väl hemma faller jag ner i sängen och virar in mig i täcket fullt påklädd. Fryser som en naken pingvin. Efter ett par telefonsamtal så blev det bestämt att dra till akuten på SöS. Sagt och gjort. Inskrivningen gick fort. Fick vänta i femton minuter och ett par schyssta syrror tappade blod, kände och klämde och tog tempen. 37,1°. Så mycket för den ickefebern som jag nyss skakade till likt en Kobejordbävning. Sen rullades jag ut i en korridor bland alla andra vip:are och blev uppkopplad till dropp.
- Någon kommer snart och tar hand om dig, sa hon. Klockan var 20:00. Sedan intet.
Strax efter 23 så blev jag inrullad på ett rum.
- En läkare kommer snart och tar hand om dig, sa han.
03:30 dök hon upp. Jag var halvt om halvt vid medvetande efter att till slut somnat av ren utmattning strax efter 02. Att ha ont i magen är jobbigt. Det blev nya prover och ny väntan. Klockan 08:00 var hon tillbaka. Kände och klämde lite och tyckte jag skulle komma tillbaka innan 11 för att ta om proverna. De ville utesluta blindtarmsinflammation. Temp 36,0°.
Jag kom hem klockan 06 och försökte få ett par timmars sömn.
Tillbaka på akuten 10:00. Fick vänta 45 minuter. Samma blodprov igen. Min arm såg nu ut som en nåldyna. Temp 36,0° Ut till väntrummet igen. Ett avsnitt av Hem till gården visades på tv4 och en person ligger i en sjuksäng och dör av cancer. Hon gråter hysteriskt och det gör alla hennes vänner också. Det kändes som om vi satt på ett flygplan och titta på en film med ett flygplan störtandes ner från skyn.
Klockan 12 fick jag besked om proverna. Ett värde ha sjunkigt vilket är bra - ett annat hade stigit vilket tyder på infektion och blindtarmen. Vänta en timme till på en kirurg som ska känna, klämma och säga sitt. Hon kom och jag fick även hoppa lite på stället. Jag blev inlagd. Ny prover klockan 17. Och jag fick inte gå hem under tiden.
Partystämning med mer dropp på sal 36 och jag kan härja fritt med fjärrkontrollen.
Klockan 17 mer tömning av blod och min arm såg nu ut som på en heroinmissbrukare. Klockan 18 kom samma kirurg som skrev in mig. Hon känner och klämmer och tycker att det blivit bättre. Temp 36,4° Det gör fortfarande ont men betydligt mindre. Jag får beskedet att jag äntligen får äta (för första gången på 18 timmar) och sen gå hem. Klockan är nu 20:00. Man opererar inte i onödan och blindtarmen verkar läka sig själv. Blev det sämre skulle jag ringa.
To be continued...
Kommentarer