Söderblandning

I en reklamkampanj utan avsändare som dök upp för nån vecka sedan skulle i "steg 2" visa vem som låg bakom budskapet. På en hemsk bakgrundsfärg kunde jag läsa siffrorna 95. Den här typen av reklam är helt ointressant för mig. *gäääääsp* Jag blir anti direkt. Jag skulle vara förvånad om någon blev nyfiken. Idag var det då det "stora" avslöjandet. Vem var avsändaren? Jo, SJ. Tror ni dom hade nån avgång för 95 kronor till Gävle i maj? Självklart inte.

Det kanske inte riktigt är Olivers eller 5th Dimensions version men önskar ni inte att det alltid kändes så här en onsdagsmorgon. Eller nån morgon överhuvudtaget...

Strax midnatt. Dags att börja fundera på att gå och lägga mig. Men jag kan inte hjälpa att undra. I Australien är ju klockan snart 10 på morgonen. Vad händer i morgon bitti? Kommer det att bli en bra morgon? Tänk om allt som händer där borta även händer här vid samma tidpunkt fast med mer snö?

Jag är drabbad av fotonysning eller solnysning som det även heter. Det är en åkomma som inte får några färgglada band genom nationella kampanjer eller några galor i TV4. Vi utsatta drabbas när vi kommer ut i solen från ett mörkt rum. Eller så räcker det med en stark lampa eller ett starkt ljus genom ett fönster. Men jag är inte ensam. Cirka 20% av befolkningen lider av fotonysning eller ACHOO-syndrom som det också heter. Det är inget skämt utan är ett påhitt av några genetiker med lite humor. Namnet kommer från "Autosomal-Dominant Compelling Helio-Ophthalmic Outburst" = ACHOO. Prosit! Det verkar som om solen oftast är den utlösande faktorn eller plötsligt starkt ljus. Jag nyser varje gång jag sätter mig vid min dator och sätter på skrivbordslampan. Varje gång! Achoo! Prosit! En teori är att ljuset träffar näthinnan längst bak i ögat och sänder en signal genom den optiska nerven och stimulerar syncentret i hjärnan. Men nervsystemet är sammankopplat så en signal sänds också til...

Idag var vi sjutton stycken vid bordet till lunch. Det är nytt rekord. Fjorton löd det tidigare rekordet.

Var tog hon vägen? Den underbara, vackra och skönsjungande Anna Nederdal från gruppen Zzaj. Billy Bolero producerade ett band med lite stänk av Sade i soundet och med Anna i spetsen. Anna hade i mina öron Sveriges bästa röst. Tyvärr nådde väl inte bandet den framgång jag tyckte att dom förtjänade. Texterna var väl okej men tonerna var riktigt coola och jag plockar fram skivorna då och då. Enligt Google var hon med i melodifestivalen 1992. *ryser* Sjöng på julskivan Tip Tap som brorsan har. Sen vill jag minnas att jag hörde hennes namn i på slutet av 90-talet kopplat till nån reklamradiostation. Vet någon därute nåt mer? Har hon haft nåt annat projekt? Lev nu!

Den är lite jobbig att ta till med Vivo men väldigt cool. Speciellt när den har pluppar för livsnödvändigheter som: havremust, kängsnören och kabeljo. Såna varor som går åt dagligen i mitt hushåll... (klicka för större bild)

- Hola, me llamo Peter. Soy de Suécia! - Hola Peter! Me llamo Maria. Soy de Buenos Aires. - *tystnad* Antonio, va fan säger jag nu då!?

- You do not believe you can kill them all? - Why not? Why not? We are halfway there already. Betyg: "eeeee"

Minus sex grader ute. Det blåser en hård vind och det är som att få en kall stekpanna hårt i nyllet när jag svänger ner på Essinge Brogata ner mot Mariebergsbron. Vid busshållplatsen sitter en tjej och äter isglass. *Fryser*

Det jobbiga är inte att komma hem sent/tidigt... take your pick. Åt middag på Tabbouli med Meta och Jennie. God mat, underbart sällskap. Sen blev det Kvarnen. Det blev sent/tidigt... take your pick. Det jobbiga är att komma hem efter att DN-budet har kastat in tidningen genom brevlådan. Det är ju liksom hela grejen att vakna upp lite bakis dagen efter, hasa sig fram i tofflorna, plocka upp tidningen och se rubrikerna. Nu kan jag ju inte hålla mig. Måste kolla! En sak är dock bra. Världens bästa program visas, nämligen "COPS". Det är hur bra som helst. "Bad boys, bad boys, watcha gonna do..."

Snart är det spöktimman...

Några invånare ur kaninkolonin håller oss sällskap under dagarna.

Vi har den del säljare på jobbet som bara jobbar kväll. Det betyder att dom delar skrivbord med dom som jobbar dag. Av någon anledning så parades en djurgårdare (Bosse) ihop med en aik:are (Matte). Det kan vara så att chefen ligger bakom just den här palceringen med flit... Bägge två är 50+. Matte är en av dom mest oödmjuka personer jag har träffat när det gäller aik, Bp, Mora eller Arsenal - lagen han håller på. Han skulle aldrig i sitt liv tillstå att ett annat lag har spelat bra om aik eller något av dom andra förlorar. Först trodde jag att det var en lite grej från hans sida men han är hårdnackad och tjurig som få. Men för övrigt trevlig och rolig. Matte och Bosse är i alla fall på varandra som katt och hund så fort tillfälle ges. Dom gnabbar med varandra konstant. Igår hade Matte spillt vatten på Bosses kalender vilket föranledde en liten post-it lapp med följande uppmaning: Vilket ledde till att följande svar låg och väntade på skrivbordet morgonen efter: Fortsättning följer...

Christian Bale, Hugh Jackman, Michael Caine, Scarlett Johansson och David Bowie. Där har ni en del av skådespelarna i The Prestige - en film av Christopher Nolan. Nolan ligger även bakom Memento och Batman Begins vilket bäddar för en fantastisk historia. The Prestige är en thriller hämtad ur illusionernas värld. I detta omtumlande mysterium, från den viktorianska eran, förvandlas två trollkarlars rivalitet till en våldsam och allt mer upptrappad strid med olika trick och en outsläcklig törst för att avslöja sin motståndares yrkeshemligheter. Christian Bale är strålande och berättelsen extraordinär. Som tittare vet man inte vad som är sant och vad man ska förvänta sig. "Every great magic trick consists of three acts. The first act is called "The Pledge"; The magician shows you something ordinary, but of course... it probably isn't. The second act is called "The Turn"; The magician makes his ordinary some thing do something extraordinary. Now if you're l...

Jag har just fått ett nytt kylskåp. Det tillverkades 2006-12-19 klockan 09:55. Det är jättefint. Lampor överallt och fina glasskivor istället för galler. Det är så skinande nytt att jag finner mig själv stå och stirra på allt. Vore det inte sån slöseri med energi så skulle jag har kylskåpsdörren öppen hela tiden och stoppa in allt glas och porslin. Då skulle jag ha ett eget vitrinskåp, upplyst och allt. En annan liten detalj i sammanhanget är hur hjärnan fungerar. Ett nytt kylskåp innebär att hyllorna inte riktigt sitter på samma plats eller höjd som det gamla. Jag öppnar med vänster hand och sträcker in höger hand och även om jag ser mjölken eller äppelmosburken framför mig så sträcks armen och handen instinktivt åt ett annat håll. Jag får korrigera mjölkhämtningen lite till höger och burken med äppelmos står tio centimeter högre än tidigare. Men fint är det.

Lite mer Bajenrelaterat. F.d Hammarbystjärnan Björn Runström har inte haft det lätt sedan hans övergång till Fulham förra året. Det har mest blivit att nöta på bänken - läktarbänken. Hittills har han spelat en match. I hela åtta minuter, tror jag. I b-laget gick det däremot mycket bättre igår. Vinst mot West Ham med 2-0 och båda baljorna av Björne i andra halvlek. Way to go Bjorn!

I avdelningen annan fotboll spelade jag natten till måndag in matchen i AFC Championship mellan Indianapolis Colts mot New England Patriot - trodde jag. Den gick visst på Viasat 3 istället. Så, jag passade på att se reprisen igår kväll. Nu visste jag visserligen redan resultatet vilket i och för sig kanske gjorde matchen mindre spännande. Men sett som helhet är det en av de bästa matcher jag någonsin sett. Colts låg under med 3-21 i halvtid. Det var en helt sjuk match där man kastades fram och tillbaka från det ena vansinniga spelet till ett annat. Underbara prestationer från båda håll. Sista quartern var F-A-N-T-A-S-T-I-S-K och upplösningen klassisk. Colts vann på en touchdown under sista minuten och slutresultatet hade Colts som vinnare med 38-34. Ser nu fram emot att se Super Bowl XLI som spelas söndagen den 4 februari. Colts tar sig an Chicago Bears i finalen.

Så var det äntligen lite Hammarby tillbaka på bloggen. Kung Max lämnar så Bajen för Anderlecht. Det har ju snackats om det en tid nu. Istället kliver dansken Christian "Tyrann" Traoré tillbaka in på Söderstadion. Theo var i Bajen som lån sommaren 2002. Den här gången ett permanent kontrakt som löper fyra år. Max dök även han upp i Hammarby 2002 som en okänd back från Brommapojkarna. Han har varit strålande tillsammans med Pétur Marteinsson. Ber honom lycka till! Nu får jag väl hålla ett litet öga på Anderlecht också...

Hallelujah - det är måndag. *Ironi*

"Inconsistency is my very essence", says the wheel. "Rise up on my spokes if you like, but don't complain when you are cast back down into the depths. Good times pass away, but then so do the bad. Mutability is our tragedy, but it is also our hope. The worst of times, like the best, are always passing away".

High-tech konverterad (filmad tv) semesterfilm från Tsitsikamma, Sydafrika 2003 och mitt bungyhopp över Bloukrans River. 216 meter. Världens högsta. Vill även nämna att Ante och Klas inte vågade.

Först och främst, grattis Helena som igår fyllde år. Nu måste väl jag också se Kvarteret Skatan. Mötte även bror och Susanne. Den var bra, tyckte dom. Trevligt på Rival. Däremot minus för borttappad jacka som till slut hittade rätt. Sen tog jag och sheriffen en slädtur genom stan till Kungsholmen och Lemon där Jossan och hennes entourage slöt upp. Den för kvällen, äkta mannen Pontus anslöt också. Kamilla var självklart där med Niklas. Ett för kvällen trevligt par. Sist jag var på Lemon missade jag att dom hade öppnat upp en trappa ner. Det var ju då bara en vecka gammal så det var inte lätt att veta. Lemon var riktigt kul. Slog Kvarnen denna helg i alla fall. Även om Kvarnen givetvis hade sina ljuspunkter. Två bilder. Den första från första kylan, november 2006. Den andra från idag... första snön 2007.

...låg här ett konditori. Hit vallfärdade Stockholmare från alla håll för att köpa en bakelse vid namn Rosa Drömmar." Nu är det en krog. Jag går dit för deras goda bruschetta. Den är som en dröm. För övrigt en plattmatch av Chelsea. Liverpool var grymma. Nu är det snöstorm. Ska försöka ta mig till Rival. Undrar hur det ska gå.

...jag går ner till Rosa Drömmar och kollar på fotboll.

Två torktumlare. Ingen fungerar. Resultatet i torkskåpet blir att handukar blir som plywoodskivor, t-shirts stela som segel och strumporna hårda som pingisrack. Blä!

Kallt. Tråkigt. Tvättstugan. Jag längtar tillbaka till Buenos Aires. Funderar på Prag för att hälsa på Misa. Men det är kallt där med. Fast det är ju våren man ska möta i Prag. Bowlade med jobbarkompisar igår. Är nu tillbaka på samma usla nivå som förr. Snittade 116 mot tidigare toppen på 146. Men det är bara för att banorna är så oljade... Sen gick jag, Nicke och Petra till Kvarnen. Det var riktigt kul. Såg en tjej som var speciell. Jag var helt övertygad att hon jobbade med design. Petra var säker på att hon jobbade med på HM eller i skivbutik. Jag var tvungen att gå fram och fråga. Det visade sig att hon pluggade grafisk design med hade jobbat för ett skivbolag. Oavgjort. Ester dök upp. En liten solstråle i folkvimmlet som vanligt. Jag hälsade - det gick bra. Men jag är nog väldigt försiktig och ängslig där. Vi ska försöka gå på bio, det ska bli kul. Men det var bäst att inte stanna. Svängde förbi Lokal istället.

Ibland dyker det upp konst som jag bara kan bli sittande framför. Jag fastnar. Stirrar. Michelangelos "Pieta" är ett sånt verk. Vad som alltid får mig att tappa hakan är att det är gjort i marmor. Från 1499. Va fan, sten! En annan älskling dök upp i en artikel i DN för ett par dagar sedan. Johannes Vermeers "Flicka med pärlörhänge" från 1665. Det är ju konst som gjordes när hjulet och elden precis hade upptäckts. Det fanns i alla fall inga kameror och ingen tv. Ingen Photoshop. Allt är så levande. Ljuset. Skuggor. Blicken. Allt är så beundransvärt.

Allt sedan jag kom hem från Argentina har det varit ett rent lotteri om och när jag vaknar på mornarna. Klockan ringer 7:45 eller 8:45 beroende på om jag bestämt mig för att träna eller inte innan jobbet. Idag skulle jag träna. Klockan ringde 8:45. Det måste vara mitt undermedvetna som ställde klockan igår kväll. Tack för det. Det är så skönt att sova lite längre.

För att lätta upp stämningen lite kan jag meddela att Domedagsklockan har flyttats fram. Den hoppade igår två minuter närmare en global katastrof bland annat på grund av Nord Koreas, Irans och U.S.A's vällust för kärnvapen. Den är nu 23:55.

För ungefär ett år sedan gjorde jag den här listan: Ingridienser Jag kan nu lägga till en detalj till i området matlagning. Se upp så att ni inte fräser tomater och vitlök i Grumme diskmedel. Den flaskan är väldigt grön och kan lätt misstas för en grön flaska olivolja. Förresten så fräste det inte så mycket som det rykte.

Sent igår kväll ramlade det in ett mail till Lilla Essingen. Det var från min namne. Han ville bara informera mig om att det hade börjat ramla in en massa mail till honom som förmodligen var till mig. Han hade haft sin mailadress i fem år. Jag har ju ett ganska vanligt namn och jag frågade comhem om det verkligen var rätt. - Ooh ja, det står här. - Är det säkert? Det är ju lite underligt. - Nej, men det är rätt. Det står här. Det var som ni säkert kommit fram till fel. Det rättades till nu på morgonen. Så nu måste jag komma på en ny mailadress. Jag lär återkomma ifrågan och säkerligen maila ut den nya adressen så fort den är klar. Tills dess får ni köra på den gamla chelloadressen. Den funkar. Eller mail hit. Adressen finns i högerkolumnen.

Idag fick jag äntligen mina inloggningsuppgifter. Yippie, trodde ni - NOT! Det första som ramlade ner i mail boxen var 231 spam-mail. Detta var efter FEM dagar med com hem. Så många fick jag inte ens per år med chello. På en helt ny mailadress dessutom. Sen har dom mage att gå ut med information på deras hemsida att det bara är några små förändringar mot tidigare och att spam-mail nu syns i inboxen vilket dom inte gjorde tidigare. Antalet spam-mail har däremot inte ökat. Yeah, right! Tror dom att jag är dum i huvudet? (Det var en retorisk fråga.) Undrar vilken marknadsundersökning dom har gjort där dom tycks tro att kunder vill ha spam. Förresten så funkar inte mailen nu. Skiten ligger nere. Det är som att få hem en ny bil och så funkar den inte den första veckan eller så. Sen talar man med kundsupporten och dom säger att jag även kan förvänta mig att få 230+ punkteringar dom första fem dagarna. Och dom har alltid funnits där, även på den gamla bilen man hade, fast dom syntes inte.

Nya Zeeland. 40 miljoner får. 4 miljoner människor. Vad kan gå fel?

Same same, but different. Det gamla Thailändska talesättet passar mycket bra i det här sammanhanget. I helgen har jag hunnit med den nya Scorsese filmen The Departed som hade premiär i fredags samt dess förlaga, Hong Kong filmen Infernal Affairs (Mou gaan dou) på DVD. The Departed har en mycket bra ensemble i Jack Nicholson, Matt Damon, Leonardo DiCaprio, Mark Wahlberg och Martin Sheen. En blodig film med en fräck och snabb och ful dialog i ett skitigt Boston. Alla är riktigt bra. Nicholson är lysande men DiCaprio kanske är den som övertygar mest. Filmen är bra. Miljöerna snyggt anpassade. Många scener är som spegelbilder av föregångaren precis som vissa kommentarer. Men filmen lyfter inte riktigt till dom höjder jag hade trott efter att ha läst tidningarna. "Originalet" Infernal Affairs känns coolare, vassare, snyggare och inte på långa vägar lika blodig. Sen tror jag, genom översättningen, att det inte förekommer en enda svordom i filmen. Den känns kanske lite för ren. Me...

I höstas fixade jag Msn Messenger på uppmaning av Eva i Lissabon. Det var tänkt att vi skulle kunna chatta och det har vi gjort när tillfälle getts. Men... vad ska man ta hänsyn till på msn? Kamilla väckte frågan. Ibland finns det ju fler kontakter som råkar vara online. Ska jag hälsa på alla när jag "kliver in"? Jag kan inte snacka med fler samtidigt. Det blir för mycket att hålla koll på. Jag är kille, avsaknaden av simultankapacitet är det jag lutar mig på. Sen finns det ju en "liten skylt" man kan hänga upp som visar om man är upptagen, vid datorn eller inte. Ignorerar jag dom? När man väl har chattat ska man då alltid säga "hej då"? Ibland så försvinner dom man har pratat/pratar med ett *poof*. Så sitter jag där med ett stort jasså på ansiktet.

Caruso var grym i NYPD Blue . Sen hoppade han av och började spela in film. Det var början till ett fritt fall i mina ögon. CSI är okej. CSI:NY sådär men CSI:Miami en total katastrof... Han kör samma race som Henke Larsson. Tittar åt alla andra håll än mot kameran. *gäsp*

...oh, and if there's anyone stateside who can't keep up with my Swedish and wonders why I don't keep in touch. I just want you to know that I have a slight e-mail problem. Hopefully it will be resolved by early next week. Until then look at the pictures or learn Swedish. Okay!?

Från Memphis heta gator kommer Hustle & Flow . Jag hann aldrig se den på bio eller hur det nu var. Synd att det tog sån tid innan jag såg den. Den var verkligen bra. Tyvärr kände jag inte riktigt igen nånting av Memphis, tror jag. Jag hängde väl inte riktigt dom kvarteren. Men värmen kände jag igen och Beale Street så klart som dök upp i extra materialet. Filmen bjöd även på en mycket bra soundtrack. Betyg: "eeee"

Få se nu. Det här är mina samlade erfarenheter av com hem. I onsdags blev jag skickad hit och dit av deras kundservice. Till slut kom jag tillbaka där jag började. Så resultatet efter 45 minuter blev att dom genast skulle skicka nya inloggningsuppgifter. Fredag. Fortfarande inget brev. Ringer kundservice och blir efter 27 minuter i kön bortkopplad. Ringer igen. 25 minuter senare kommer jag fram och det enda dom kan göra är att be mig vänta på brevet som skulle ha kommit igår. Betyg: "-"

Eftersom jag gjorde en vandring 20 år tillbaka i tiden alldeles nyss så hittade jag den här gamla favoritklippet till tonerna av Kraftwerks underbara "Tour de France" från filmen " Breakin " från 1984. Mer från kultfilmen kan man se här: Breakin

För ungefär 20 år sedan tappade jag något. I morgon hade jag tänkt att hitta det igen. Det är lite fånigt men jag känner mig nästan som ett litet barn på julafton. Jag är full av förväntan. Hoppas bara att alla dessa åren inte har gjort att minnena förvrängts helt och hållet. Tänk om jag minns fel...

Min internetleverantör Chello blev uppköpt av com hem. Gillade det inte då och är inte mer positiv nu heller. Mailen slutade fungera igår och jag har fortfarande inte fått uppgifterna och lösenord till den nya e-mailservern. Däremot har jag blivit skickad fram och tillbaka av deras kundtjänst. Jag kanske ska se mig omkring efter nåt annat alternativ.

I dagens City fanns det ett test. Ett test för att se vilket yrke som skulle passa en bäst. Det var åtta frågor och flera olika svarsalternativ som i sin tur gav olika poäng. Jag gjorde testet två gånger då en fråga hade två svarsalternativ som jag tyckte passade bäst. Första omgången gav 36 poäng: Reseledare Andra omgången gav 40 poäng: Designer Den första har jag varit, den senare skulle jag gärna vilja prova på... How about that!?

Visar här prov på en, enligt kyparen, genuin Irish Coffee. Vi hävdade dock motsatsen då vi grundligt förklarat vad som ingick. Vilket ledde till ett mindre verbalt tumult med en del ofina ord (enligt Antonio) som kastades ut i den varma Buenos Aires natten. Ord som jag ändå inte förstod. Ingridienser: Bailey's Whiskey Isvatten Kaffe Cola Lägg märke till garneringen med två sugrör, fortfarande hygieniskt förpackade med omslagspapret kvar, rånet, cocktail-bäret och la pièce de la résistance - paraplyet. Den smakade för övrigt apa...

I morgon börjar vardagen igen. Förra veckans två dagar på jobbet var väl uppvärmning. Hur smakar det nya året då efter en vecka? Till mestadels surt men med en knivsudd av salt...

Det är ju hon jag vill ha...

Jag lär mig inte av mina misstag. Vill ni höra det igen? Jag lär mig inte av mina misstag.

Jag öppnade och ut strömmade underbar musik... Pandora Check it out!

The Science of Sleep - en minst sagt underlig film, på ett trevligt sätt, om Stéphane som har lite svårt att skilja på dröm och verklighet. Bakom filmen hittar vi Michel Gondry tidigare känd för Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Även det en underbar film. Vad den handlar om? Tja, det är en kärlekshistoria. En annorlunda sådan om hur Stéphane träffar Stéphanie. Stéphane - en romantisk drömmare med vild fantasi. Stéphanie är mer normal men uppfinningsrik även hon. Två kreativa personer som möts och på något sätt försöker finna varandra. Alltså, det är en mycket märklig film, men bra. Märks det att jag har svårt att förklara närmare? Se filmen så blir du lika klok, eller förbryllad, som jag. Jag log i alla fall när jag lämnade biografen. Betyg: "eeee"

Maradona sätter en straff i Showbol-matchen mot Brasilien. Luna Park, 22 december, Buenos Aires, Argentina.

Jag fryser. Åt gröt tätt ihopkrupen brevid elementet istället för champagne i solen på terrassen. Det blev också mycket jobbigare att klä på sig. Mina tår gillar inte tanken att behöva vara inlindade i strumpor efter 3 veckor i frihet. Nu ska jag försöka matcha kläder. Turistlooken med hawaiiskjortan funkar inte. Jag vill lägga mig och sova igen. Jet lag.

The truth is I never left you All through my wild days My mad existence I kept my promise Don't keep your distance Det är dags att åka hem...