Is it close? No it's open
En timmes forsening fran Stockholm och ytterligare en i Kopenhamn. Men vi tog in litye tid och landade en timme efter utsatt tid i Phnom Pehn.
Efter att femton personer inspekterat mitt provisoriska pass sa kom jag igenom kontrollen. Forst. Min vaska kom ocksa forst. Val ute mottes jag av 32 grader varmt och stralande sol. Precis vad jag hade bestallt.
Appropa mitt provisoriska pass sa fick jag ranobben pa Arlanda. Det var bara att bege mig till passpolisen for ett provisorioskt pass da mitt holl pa att falla isar. Ett mandagsexamplar. Jag ska reklamera.
Fyratimmarstransfern tog en paus halvvags till Sihanoukville. En liten enkel restaurang skulle ge mat at 150 torstiga och hungriga turister. En dam undrade om hon kunde betala med svenska pengar. Det ar fan varre an att fraga om det finns svenskt kaffe.
Har ligger jag mest och latar mig pa stranden. Det gar fin fint. Vattnet ar som ljummet diskvatten. Pa kvallarna forhandlar jag med tuk-tuk forarna for en svang pa byn.
Maten ar grymt god. Bland det basta jag atit.
For ovrigt ar inte folk fullt haj pa engelska men det gar bra - och ar roligt. Men lite frustrerande.
- I want to go to restaurant Holy Cow. Is it close?
- No, it open.
- I mean is it close by?
- No it open.
- Okay, is it far away?
- No.
- Can I walk?
- No, too far.
Det blir nog inte sa mycket mer skriva harifran. Jag aterkommer i slutet pa vackan nar vi aker till Phnom Pehn. Dagarna har ar desamma. Sol, bad och strand. Och god mat.
Livet ar harligt...
Efter att femton personer inspekterat mitt provisoriska pass sa kom jag igenom kontrollen. Forst. Min vaska kom ocksa forst. Val ute mottes jag av 32 grader varmt och stralande sol. Precis vad jag hade bestallt.
Appropa mitt provisoriska pass sa fick jag ranobben pa Arlanda. Det var bara att bege mig till passpolisen for ett provisorioskt pass da mitt holl pa att falla isar. Ett mandagsexamplar. Jag ska reklamera.
Fyratimmarstransfern tog en paus halvvags till Sihanoukville. En liten enkel restaurang skulle ge mat at 150 torstiga och hungriga turister. En dam undrade om hon kunde betala med svenska pengar. Det ar fan varre an att fraga om det finns svenskt kaffe.
Har ligger jag mest och latar mig pa stranden. Det gar fin fint. Vattnet ar som ljummet diskvatten. Pa kvallarna forhandlar jag med tuk-tuk forarna for en svang pa byn.
Maten ar grymt god. Bland det basta jag atit.
For ovrigt ar inte folk fullt haj pa engelska men det gar bra - och ar roligt. Men lite frustrerande.
- I want to go to restaurant Holy Cow. Is it close?
- No, it open.
- I mean is it close by?
- No it open.
- Okay, is it far away?
- No.
- Can I walk?
- No, too far.
Det blir nog inte sa mycket mer skriva harifran. Jag aterkommer i slutet pa vackan nar vi aker till Phnom Pehn. Dagarna har ar desamma. Sol, bad och strand. Och god mat.
Livet ar harligt...
Kommentarer