Inget varar för evigt

Lämnade ett soligt Stockholm med destination Åre på torsdagseftermiddagen. Planet skulle lyfta från Arlanda klockan 17:45 men var självklart några minuter försenat. En rolig detalj var att det var onumrerat, dvs "free seating", på planet. Hur vanligt är det? Positivt var att alla ville sitta så långt fram som möjligt att alla platser vid nödutgångarna längst bak var lediga till mig och Uffe. Där rådde det "first class" känsla i den gamla MD-87:an.

40 minuter efter take-off börjar inflygningen mot Östersund i den nedåtgående solen. Märkbart var att det var väldigt lite snö där uppe. Åkrarna låg nästan fria.

Transferbussen skumpade fram i en och en halv timme och lämnade av skidåkare lite varstans. Efter den "korta" turen är jag glad att jag inte valde Årebussens åtta och en halvtimmesresa. Till slut var det dags för oss att hoppa av vid Holiday Club. Där var var kallt så in i helvete. Efter att ha gått ca 100 meter för att leta taxi var vi genomfrusna och letade desperat efter någonstans att värma oss. Pubarna var fulla så det fick bli Max. Några burgare senare så gick vi ut på torget och tog en taxi till Tegefjäll där vårt hus befann sig.

Hubbe och Patrik satt fortfarande på Årebussen och hade åtskilliga timmar kvar. Men vi hade nycklarna till Hubbes estniska hus och välkomnades av en underbart varm stuga. Eller stuga och stuga. Huset var fantastiskt och låg vackert vid backen med fin utsikt över Åre och Åresjön. Fyra stora sovrum, vardagsrum, kamin, kök, bastu och badtunna utomhus tillhörde oss dom närmaste dagarna. Mjau!

Planen var ju utgång i Åre redan första kvällen men då Patrik och Hubbe inte kom inramlandes förrän strax efter midnatt och klockan han bli väl sent innan allt var klart så knoppade nog alla till slut in strax efter två.

På fredagen hyrde vi lagg och tog oss bort till Åre. Backarna var fulla av snö men en del isiga fläckar. Vädret var underbart. Ett par minusgrader och en strålande sol på en kornblå himmel.

Trots att jag inte åkt slalom på 6 år och att skidorna jag hyrde hade lika vassa kanter som en smörkniv gick det riktigt bra redan från första svängen. Skönt att det sitter i. Fyra månader i Saalbach gjorde mycket nytta.

Emellanåt tog vi oss till puckelpisten där Hubbes dotter skulle tävla i SM. Ungarna var sjukt bra. Backen var brant, riktigt brant och full av stygga bulor. Kidsen, några i 12-årsåldern gör back flips, 360 och twists omvartannat. Imponerande! Jesper Rönnbäck, OS femman, vann herrarnas.

Vi hann även med att äta lunch i backen och lapa lite sol. Det var lite folk i backarna och liftarna så man kunde ta det lugnt. Det blev mycket åkning ändå. Även om solen värmde var vinden var dock lite kall så man näckade inte direkt. Det var även kul att se att det inte bara var jag, i mina lila byxor, som var hopplöst omodern. Flera kreationer i neon for förbi i backen. Det enda jag riktigt saknade var den tighta overallen med en snubbe på balettskidor. En monoskida såg jag faktiskt, om än en kortare variant.

Afterskin var väl okej och tillbringades på Fjällgården från klockan 16. Mycket folk är väl en underdrift. Vi stog packade som sillar men stämningen var på topp och allsången ljöd friskt. Däremot är det inte lika kul att pröjsa 52 spänn för en liten flaska öl. Turen ner efter ett par timmars dansande och ölande gick bra. Då var äntligen knäna så mjuka som det var tänkt. Sedan följde efterfesten nere i byn med mat och dryck. När vi lämnade bordet för att ta oss hemåt runt 21 så garvade bara servitören att vi fortfarande hade pjäxorna på. Taxi hem, dusch och ombyte innan vi åkte till Bygget och party. Vi stog på gästlistan och slank förbi 50 meter kö. Tänka sig att jag var VIP!?

Väl inne på Bygget...

*Censur*

Klockan två var det stängningsdags. Taxi hem, det var ju en morgondag också.

Vi släpades oss upp och ut till 10. Tog bussen till Åre igen och mönstret var detsamma. Blå himmel, sol, skidor, puckelpist, lunch, Fjällgården och after ski. Sen drog vi däremot hem. Lagade mat medan utomhustunnan värmdes upp. Ett par timmar senare låg jag och sjöd i 40-grader med hela universum som tak över mitt huvud. Magiskt. Tack vare ljusföroreningen ser man inte många stjärnor i Stockholm city. Efter att ha sett vintergatan, två satelliter samt två stjärnfall och gjort två önskningar så begav vi oss till Bygget igen.

*Censur*

Taxi hem klockan två. Tunna, ett stjärnfall till, en önskning och sedan sov jag djupt...

Söndagen skämde bort oss igen med en ännu varmare dag. Solen stod högt när jag begav mig ut, klockan elva, i backen för några timmar till i backen innan vi behövde bege oss hemåt. Dom andra sov, hyfsat bakis och taskig motivation. Not me!

Efter att ha haft backarna för mig själv tog jag mig tillbaka till kvart över ett och tanken var väl att vi skulle städa lite innan vi åkte. Men jag mötte Hubbe och Patrik som skulle åka en timme även dom. Vår buss gick 15:10, deras 15:30 så det skulle väl inte vara några problem.

Jag satte mig på verandan och solade en stund. Någon minut senare kom Pernilla, Hubbes sambo, förbi. Hon skulle åka bil hem till Stockholm med en kompis och skulle hämta Hubbes skidor. Hon frågade om vi var klara att åka. Nej, svarade jag och att Hubbe har åkt ut en vända.

- Ni vet att det är sommartid va, frågade Pernilla.

- Somvaddå, svarade jag.

SOMMARTID! Va fan, plötsligt var klockan 14:15!

I skidkläder, ostädat, opackat hade vi 50 minuter på oss att fixa allt och ta oss in till Åre. Vi fick tag på Hubbe och Patrik som precis kommit till toppen. Resten var som klippt från ett Benny Hill-avsnitt. Alla flög fram och tillbaka i huset städade och plockade ihop kläder. Taxin hämtade oss 14:55, ett stopp för att lämna tillbaka skidor, stavar och pjäxor och med tio sekunder till godo prickades vi av vid flygbussen klockan 15:09:50.

Resan hem var odramatisk och tråkig.

Tänk att det är så kul att åka skidor. Jag hade gärna stannat några dagar till. Eller veckor...