63°15′N 143°9′E

I östra Sibirien, närmare bestämt i Sakhadistriktet längs floden Indigirka, ligger den lilla byn Oymyakon med cirka 800 invånare. Staden ligger inklämd mellan två bergskedjor som fångar upp kall luft året runt. Men på vintern, som är lång och bister är det självklart som värst. För 80 år sedan upmättes här norra halvklotets kallaste temperatur med −71.2 °C.

På den ryska basen Vostok i Antarktis har man uppmätt näsnypartemperaturer ner till −89.2 °C. och i Sverige hålls köldrekordet på -53° C. som noterades i Vuoggatjålme i Norrbotten den 2 februari 1966.

Därefter ligger inte Södertälje och Jallavallen, med sina -14° C. en torsdagskväll i mars, inte långt efter. De två cementläktarna lockar in kylan och håller den kvar i ett järngrepp. Inte ens värmen från de drygt tvåtusen åskådarna hjälper till. De varma ångorna från kaffe, choklad och glögg bildas till iskristaller och glittrar till strax över pappmuggarna. Men superställ, varma tröjor, två par strumpor, varm choklad och förhoppningarna till ett mirakel likt Karlstad 1986 skulle i alla fall räcka en bit på vägen.

Det var dock kallt. Jävligt kallt.

Med tre minuter kvar att spela av ordinarie tid efter två stolpträffar, en utebliven straff, ett bortdömt frisparksmål hade några frusna själar hunnit gett sig av. Men bland dom som trots kalla fötter och stelfrusna kroppar hållit sig kvar fick en ta del av underbar upplevelse.

Det var en bruten passning, ett par vackra sidosteg, en dribbling och ett distinkt skott som gjorde att kylan försvann. Plötsligt blev allt varmt - ända ner till tårna. Allas kinder var plötsligt rödrosiga, trötta ögon full av liv och runtomkring oss dansades och kramades det. Petter Andersson hade gjort 1-0! Folk blev som galna och alla stog upp och skrek för fulla halsar: Söder bröder glöder! Tempot steg och stämningen liknade allra mest ett Livets Ordmässa med en tungomålstalande Carola i spetsen.

Fyra minuters tillägg, Mikkel Jensen får rött kort. Ante Covic och hela laget var på väg upp, alla skulle upp, bollen skulle in... Nittiotreminuter på klockan och Petur nickar ner en lång cross som hamnar på fötterna på Petter Andersson som tillsynes i slow motion vackert gör 2-0. Plötsligt var matchen slut och då FCK vann hemma i Köpenhamn med samma siffror återstod straffläggning för att skilja lagen åt.

Hammarby missar sina första tre medan FCK säkert sätter sina. Antiklimax! Äventyret slut för i år. *suck*

Plötsligt var värmen borta och kylan gjorde sig påmind igen. Leendet som bara för några minuter sedan var som fastfruset i ansiktet bleknade bort. Tårna började forma sig till isbitar och näsan var kall igen. Den där hemtrevliga, varma och pirriga känslan som nyss rådde försvann likt en lovikavante som vinkar "hej då" från fönstret på ett t-banetåg som sakta avlägsnar sig från perrongen.