Vilda barn & Tama djur
10:30 rullade så pensionärsbussen 25+ från Gullmarsplan. Målet Vallhall arena i Oslo och Royal League matchen mellan Hammarby och Vålerenga. Stämningen var på topp från början och öl och Jägermeister cirkulerade redan innan Segeltorp. Ett stop gjordes i Södertälje för att plocka upp en handfull Bajare sedan skulle det vara raka spåret till Eskilstuna för att hämta några eftersläntrare och inget kunde väl gå fel...
I utmarkerna kring Gnesta ringlar sig de vackert vitklädda vägarna fram i det Sörmländska landskapet. Påklädda hästar busar och leker tafatt, Södertuna Slott gnistrade i vinterskrud. Tack vare denna lilla avstickare kom i till Eskilstuna en dryg timme efter schemat så chauffören fick göra sitt bästa för att trycka på pedalen mot norska gränsen.
Under bussresan spelades gamla matcher och höjdpunkter upp på, dom från östeuropa, rekvirerade gamla monitorerna. Jubel och sånger avlöste varandra.
I Karlstad blev det väder och förarbyte. Till snöfall och mörker blev det en norsk chaufför, detta för att han kände till vägarna kring Oslo. Det var ju bra för då kan ju inget gå fel...
Under rikligt snöfall intogs Årjäng med målet att få lite mat i magen. Femtio personer intog stans enda? pizzeria/hamburgerbar för en kortare matpaus innan Norge hägrade. Med mätta magar var stämningen åter på topp.
När vi närmar oss gränsen nås vi av beskedet att en av de andra bussarna har stått vid gränsen i 45 minuter då bussen inte har några snökedjor - det hade inte vi heller. Nu blev stämningen något mindre uppsluppen och då underdriver jag kraftigt. Men på en pansjisbuss finns det ett antal driftiga människor och utan att ha kunnat kontrollera alla fakta så tror jag att det löste sig på följande sätt. Någon talade med en finsk chaufför som ringde upp närmaste bensinmack, som fick åka till gränsstationen och mäta däcken. Därefter återvände personen till bensinmacken och hämtade åtta snökedjor och vände tillbaka till oss. Detta kan ha tagit en 45 minuter. Under den här perioden talade någon även med bussbolagets representant och sade några väl valda ord. Klockan var nu 18. Två och en halvtimme till matchstart, två timmar resa kvar...
Välkomstkommitén bestod av halva Oslos polisstyrka. Vi fick inte kliva av bussarna utna en och en fick stiga av för att grundligt muddras i ett tält innan insläpp till arenan kunde ske. Helt vansinnigt vilket också resulterarde i att några missade avspark efter 9 ½ timmes bussresa.
Matchen var väl inte mycket att orda om utan det blev förlust med 2-1. Det gjorde visserligen inte så mycket då Hammarby redan var klara för kvartsfinal. Efter att haft problem med att komma in i arenan fick så även problem med att komma ut ur arenan. Men tiden av frihetsberövande genomleds med hjälp av allsång ledda av spelare ur A-laget. Sulan, Max och Börje var några som tog ton och höll osss sällskap.
Nån gång strax efter 11 rullade bussarna bort från Oslo under poliseskort och ett par timmar senare steg jublet när gränsen passerades. Vi var tillbaka i Sverige.
Festen fortsatte även om många gamnacker syntes lite överallt. jag nickade väl till några gånger men runt halv fyra på morgonen vaknade jag till och fick se "Loket" Olsson på tv:n. Vad kan vara naturligare på pansjisbussen - Det bästa ur "BingoLotto" rullade och ledde till många skratt men även glåpord. När så Lasse Berghagen dök upp och framförde Teddybjörnen Fredriksson så sjöng nog hela bussen med till slut. Men det kan ibland bli för mycket av det goda och bandet försvann sedan spårlöst...
Klockan 07:00 smet bussen in på Gullmarsplan och en lång väg hem var äntligen till sin ända.
Även om resan var lång och fylld av strapatser så var det riktigt roligt och deltagarna på pansjisbussen var trötta men lyckliga.
För att få se en liten kavalkad av bilder från resan, klicka här
Senildement - ingenting har hänt!
I utmarkerna kring Gnesta ringlar sig de vackert vitklädda vägarna fram i det Sörmländska landskapet. Påklädda hästar busar och leker tafatt, Södertuna Slott gnistrade i vinterskrud. Tack vare denna lilla avstickare kom i till Eskilstuna en dryg timme efter schemat så chauffören fick göra sitt bästa för att trycka på pedalen mot norska gränsen.
Under bussresan spelades gamla matcher och höjdpunkter upp på, dom från östeuropa, rekvirerade gamla monitorerna. Jubel och sånger avlöste varandra.
I Karlstad blev det väder och förarbyte. Till snöfall och mörker blev det en norsk chaufför, detta för att han kände till vägarna kring Oslo. Det var ju bra för då kan ju inget gå fel...
Under rikligt snöfall intogs Årjäng med målet att få lite mat i magen. Femtio personer intog stans enda? pizzeria/hamburgerbar för en kortare matpaus innan Norge hägrade. Med mätta magar var stämningen åter på topp.
När vi närmar oss gränsen nås vi av beskedet att en av de andra bussarna har stått vid gränsen i 45 minuter då bussen inte har några snökedjor - det hade inte vi heller. Nu blev stämningen något mindre uppsluppen och då underdriver jag kraftigt. Men på en pansjisbuss finns det ett antal driftiga människor och utan att ha kunnat kontrollera alla fakta så tror jag att det löste sig på följande sätt. Någon talade med en finsk chaufför som ringde upp närmaste bensinmack, som fick åka till gränsstationen och mäta däcken. Därefter återvände personen till bensinmacken och hämtade åtta snökedjor och vände tillbaka till oss. Detta kan ha tagit en 45 minuter. Under den här perioden talade någon även med bussbolagets representant och sade några väl valda ord. Klockan var nu 18. Två och en halvtimme till matchstart, två timmar resa kvar...
Välkomstkommitén bestod av halva Oslos polisstyrka. Vi fick inte kliva av bussarna utna en och en fick stiga av för att grundligt muddras i ett tält innan insläpp till arenan kunde ske. Helt vansinnigt vilket också resulterarde i att några missade avspark efter 9 ½ timmes bussresa.
Matchen var väl inte mycket att orda om utan det blev förlust med 2-1. Det gjorde visserligen inte så mycket då Hammarby redan var klara för kvartsfinal. Efter att haft problem med att komma in i arenan fick så även problem med att komma ut ur arenan. Men tiden av frihetsberövande genomleds med hjälp av allsång ledda av spelare ur A-laget. Sulan, Max och Börje var några som tog ton och höll osss sällskap.
Nån gång strax efter 11 rullade bussarna bort från Oslo under poliseskort och ett par timmar senare steg jublet när gränsen passerades. Vi var tillbaka i Sverige.
Festen fortsatte även om många gamnacker syntes lite överallt. jag nickade väl till några gånger men runt halv fyra på morgonen vaknade jag till och fick se "Loket" Olsson på tv:n. Vad kan vara naturligare på pansjisbussen - Det bästa ur "BingoLotto" rullade och ledde till många skratt men även glåpord. När så Lasse Berghagen dök upp och framförde Teddybjörnen Fredriksson så sjöng nog hela bussen med till slut. Men det kan ibland bli för mycket av det goda och bandet försvann sedan spårlöst...
Klockan 07:00 smet bussen in på Gullmarsplan och en lång väg hem var äntligen till sin ända.
Även om resan var lång och fylld av strapatser så var det riktigt roligt och deltagarna på pansjisbussen var trötta men lyckliga.
För att få se en liten kavalkad av bilder från resan, klicka här
Senildement - ingenting har hänt!
Kommentarer