Näven i bordet
Idag hade vi nån typ av workshop. Det var, som Rolf 65 år sa, den sämsta skit han har varit med om. Vi har jobbat med att ta fram ledord för företaget och diskuterat hur vi ska förbättra oss i många år nu. Varje år så matas vi med samma ledord. Varje år får vi lägga till saker till dessa ledord. Saker vi kan bli bättre på och saker vi kan förändra.
Inget nytt den här gången heller. Nu skulle vi komma på fler ord och utveckla de som redan fanns. Alltså samma sak vi har gjort i 4-5 år.
Då var jag tvungen att fråga den konsult som var med oss om vem som tar del av de idéer och de förlag till förbättring som vi kom med. Om syftet var att komma på lösningar för att bli bättre måste han väl rapportera till någon.
Nej.
Sen hade vi en övning som gick ut på att komma med förslag på saker som man kan göra själv för att förbättra sitt jobb gentemot kunden. Man jobbade i lag, två och två, och skulle duellera mot andra lag. Man skulle argumentera för sitt förslag och det andra laget skulle betygsätta innehållet och hur man argumenterat för sin sak.
När jag och Liselotte skulle argumentera inför David, Kenta och Rita gick det inte alls. David tog täten och ägnade sig inte åt att lyssna utan att försöka skjuta mina argument i sank. Det är väl okej men då måste man även lyssna på svaret och inte bara säga "du ser bara problem istället för möjligheter". Jag argumenterade för möjligheterna genom att belysa de problem som fanns.
Dessutom försökte David påpeka brister i min argumentation om ett system som han inte har en aning om hur det fungerar. Det blir lite lätt pannkaka då när jag även måste förklara hur det funkar eftersom hans motargument inte funkade.
Det slutade med att deras lag inte lade fram några argument överhuvudtaget vilket föranledde mig att dela ut 0,5 poäng. Då gick Kenta i taket. Han drämde näven i bordet och sa det ena och det andra. Det intressanta är att Kenta inte hade varit med i öveningen överhuvudtaget. "Sånt jävla flum" var hans ord.
Sen gick övningen inte ut på att sänka de andras förslag utan betygsätta innehållet och hur väl man talade för sin sak vilket inte han hade fattat.
Så det blev ett jävla liv och konsulten blev skräckslagen.
Vi har ju ganska högt i tak så heta diskussioner är vardagsmat i vår grupp. På det hela taget var allt coolt mellan mig och David. Det var ju bara på skoj. Kenta däremot måste fått blodsockerfall eller artärbråck.
Inget nytt den här gången heller. Nu skulle vi komma på fler ord och utveckla de som redan fanns. Alltså samma sak vi har gjort i 4-5 år.
Då var jag tvungen att fråga den konsult som var med oss om vem som tar del av de idéer och de förlag till förbättring som vi kom med. Om syftet var att komma på lösningar för att bli bättre måste han väl rapportera till någon.
Nej.
Sen hade vi en övning som gick ut på att komma med förslag på saker som man kan göra själv för att förbättra sitt jobb gentemot kunden. Man jobbade i lag, två och två, och skulle duellera mot andra lag. Man skulle argumentera för sitt förslag och det andra laget skulle betygsätta innehållet och hur man argumenterat för sin sak.
När jag och Liselotte skulle argumentera inför David, Kenta och Rita gick det inte alls. David tog täten och ägnade sig inte åt att lyssna utan att försöka skjuta mina argument i sank. Det är väl okej men då måste man även lyssna på svaret och inte bara säga "du ser bara problem istället för möjligheter". Jag argumenterade för möjligheterna genom att belysa de problem som fanns.
Dessutom försökte David påpeka brister i min argumentation om ett system som han inte har en aning om hur det fungerar. Det blir lite lätt pannkaka då när jag även måste förklara hur det funkar eftersom hans motargument inte funkade.
Det slutade med att deras lag inte lade fram några argument överhuvudtaget vilket föranledde mig att dela ut 0,5 poäng. Då gick Kenta i taket. Han drämde näven i bordet och sa det ena och det andra. Det intressanta är att Kenta inte hade varit med i öveningen överhuvudtaget. "Sånt jävla flum" var hans ord.
Sen gick övningen inte ut på att sänka de andras förslag utan betygsätta innehållet och hur väl man talade för sin sak vilket inte han hade fattat.
Så det blev ett jävla liv och konsulten blev skräckslagen.
Vi har ju ganska högt i tak så heta diskussioner är vardagsmat i vår grupp. På det hela taget var allt coolt mellan mig och David. Det var ju bara på skoj. Kenta däremot måste fått blodsockerfall eller artärbråck.
Kommentarer