Svar på tal, tror jag
Jag tror det var för ett halvår sedan, eventuellt förra sommaren så mailade jag SMHI. Jag hade irrat runt på deras hemsida och funnit en liten passage angående uttrycket "meter per sekund".
Där kunde man läsa följande:
"När man frågar kollegor från Mellaneuropa varför de envisas med "kilometer i timmen", trots att den internationellt vedertagna enheten för vindhastighet faktiskt är "meter i sekunden", så får man till svar att deras uppdragsgivare vill att de använder enheter som folk känner till."
Det där är något jag alltid undrat över så jag skrev ett mail och refererade till ovanstående citat...
"Hej!...
I princip hela världen använder km/h eller miles per hour för att förmedla vindhastighet. Just pga att folk lättare relaterar till dom hastigheterna. Varför envisas då SMHI med att använda andra mått som m/s (meter per sekund)?
Poängen är ju att det är hastighetsbegrepp som ingen kan relatera till speciellt väl eller använder i vardagen. Oavsett hur trevligt det är för er som "väderproffs" får man ibland försöka och kommunicera med folk på ett sätt dom gör att dom förstår. Det är väl a och o inom kommunikation att förmedla ett budskap så gemene man förstår. Så varför håller ni kvar vid m/s?
Mvh,
Peter
Jag fick för ett par dagar sedan, med blixtens hastighet, detta till svar.
"Hej,
Att vi använder m/s har en lång historia. (obs! utläses: meter per sekund , inte sekundmeter vilket tyvärr hörs alltför ofta).
I vårt arkiv finns tex manus till de rapporter som lästes ut via radion och redan från början användes troligen m/s, tex 10 okt 1926 kl 08.00 "... högsta hittills rapporterade vindstyrka är 26 meter per sekund...".
Detta avser alltså OBSERVATIONER. När det gäller prognoser talade man i början mer allmänt om frisk, hård, styv vind o.s.v. När man officiellt började använda m/s för att uttrycka framtida PROGNOSERADE vindstyrkor var långt senare. Första gången SMHI i detta sammanhang använder sig av m/s, både muntligen i P1-sändningarna och skriftligen i väderbulletinen, är den 1 april 1976. Utläsare var Göran Axelsson. Detta framgår av Meddelande nr 4 1976 sammanställd av Leo Rannalett.
Sammanfattningsvis: SMHI har använt m/s länge och man bör därför vara försiktig med en förändring. Inget är ristat i sten utan kan förändras.
Internationellt är det knepigt värre se tabell nedan. Trots att större delen av världen har anslutit sig till SI-systemet (och dess föregångare) sedan länge har inte grundenheterna meter och sekund slagit igenom fullt ut i meteorologin och även inom andra samhällssektorer. När det gäller vindhastigheter fanns det väldigt få mätningar före låt säga 1960-talet.
Flertalet observationer var subjektiva uppskattningar enligt den 12-gradiga Beaufort-skalan eller något liknande. När man bytte observationer med varandra omvandlades uppskattningarna eller mätningarna till knop (sjömil per timme) innan de skickades vidare till andra länder. Det vill säga vi i Sverige förvandlade våra mätningar från m/s till knop!
Undantaget var det gamla Östeuropa där man faktiskt rapporterade och använde m/s. I USA har man ofta gjort mätningar i "miles per hour" och således omvandlat dessa till knop. I USA förekommer även en blandning av flera enheter vid olika myndigheter och jag vet inte riktigt vad som kan kallas officiellt. Nedan har jag tittat på www.noaa.gov medan deras Hurricane centre www.nhc.noaa.gov som använder även kph (km/tim) tillsammans med mph och kt.
En liten lista över enheter som används i olika länders vädertjänster för vindhastighet. Den är snabbt sammanställd utifrån deras web-sajter och därmed inte helt säker.
Island: m/s
Danmark: m/s
Tyskland: km/tim
Norge: m/s
Finland: m/s
Nederländ.: Bft (Beaufort)
Frankrike: km/tim
UK (land): mph (miles per hour)
UK (sjöss): Bft
Litauen: m/s
Lettland: m/s
Estland: m/s
Ryssland: m/s
US (sjöss): knop
US (land): mph (miles per hour)
Japan: m/s, knop
Till sist en enkel och acceptabel omräkning från meter per sekund till knop är att dubbla värdet, dvs 10 m/s = 20 knop (egentligen=18.52 knop). Om man dubblar en gång till och därefter drar bort 10% så erhålls km/tim dvs 10 m/s=20knop = 2*20 - 4 = 36 km/tim.
Med vänlig hälsning,
Weine Josefsson
SMHI
Enheten för information och statistik"
Vad tycker ni? Fick jag svar på min fråga? Jag vet inte, men det känns inte så.
(Eftersom jag väntat så länge på ett svar tror jag att jag skickade frågan igen för nån månad sedan. Kanske får jag svar framåt sommaren.)
Där kunde man läsa följande:
"När man frågar kollegor från Mellaneuropa varför de envisas med "kilometer i timmen", trots att den internationellt vedertagna enheten för vindhastighet faktiskt är "meter i sekunden", så får man till svar att deras uppdragsgivare vill att de använder enheter som folk känner till."
Det där är något jag alltid undrat över så jag skrev ett mail och refererade till ovanstående citat...
"Hej!...
I princip hela världen använder km/h eller miles per hour för att förmedla vindhastighet. Just pga att folk lättare relaterar till dom hastigheterna. Varför envisas då SMHI med att använda andra mått som m/s (meter per sekund)?
Poängen är ju att det är hastighetsbegrepp som ingen kan relatera till speciellt väl eller använder i vardagen. Oavsett hur trevligt det är för er som "väderproffs" får man ibland försöka och kommunicera med folk på ett sätt dom gör att dom förstår. Det är väl a och o inom kommunikation att förmedla ett budskap så gemene man förstår. Så varför håller ni kvar vid m/s?
Mvh,
Peter
Jag fick för ett par dagar sedan, med blixtens hastighet, detta till svar.
"Hej,
Att vi använder m/s har en lång historia. (obs! utläses: meter per sekund , inte sekundmeter vilket tyvärr hörs alltför ofta).
I vårt arkiv finns tex manus till de rapporter som lästes ut via radion och redan från början användes troligen m/s, tex 10 okt 1926 kl 08.00 "... högsta hittills rapporterade vindstyrka är 26 meter per sekund...".
Detta avser alltså OBSERVATIONER. När det gäller prognoser talade man i början mer allmänt om frisk, hård, styv vind o.s.v. När man officiellt började använda m/s för att uttrycka framtida PROGNOSERADE vindstyrkor var långt senare. Första gången SMHI i detta sammanhang använder sig av m/s, både muntligen i P1-sändningarna och skriftligen i väderbulletinen, är den 1 april 1976. Utläsare var Göran Axelsson. Detta framgår av Meddelande nr 4 1976 sammanställd av Leo Rannalett.
Sammanfattningsvis: SMHI har använt m/s länge och man bör därför vara försiktig med en förändring. Inget är ristat i sten utan kan förändras.
Internationellt är det knepigt värre se tabell nedan. Trots att större delen av världen har anslutit sig till SI-systemet (och dess föregångare) sedan länge har inte grundenheterna meter och sekund slagit igenom fullt ut i meteorologin och även inom andra samhällssektorer. När det gäller vindhastigheter fanns det väldigt få mätningar före låt säga 1960-talet.
Flertalet observationer var subjektiva uppskattningar enligt den 12-gradiga Beaufort-skalan eller något liknande. När man bytte observationer med varandra omvandlades uppskattningarna eller mätningarna till knop (sjömil per timme) innan de skickades vidare till andra länder. Det vill säga vi i Sverige förvandlade våra mätningar från m/s till knop!
Undantaget var det gamla Östeuropa där man faktiskt rapporterade och använde m/s. I USA har man ofta gjort mätningar i "miles per hour" och således omvandlat dessa till knop. I USA förekommer även en blandning av flera enheter vid olika myndigheter och jag vet inte riktigt vad som kan kallas officiellt. Nedan har jag tittat på www.noaa.gov medan deras Hurricane centre www.nhc.noaa.gov som använder även kph (km/tim) tillsammans med mph och kt.
En liten lista över enheter som används i olika länders vädertjänster för vindhastighet. Den är snabbt sammanställd utifrån deras web-sajter och därmed inte helt säker.
Island: m/s
Danmark: m/s
Tyskland: km/tim
Norge: m/s
Finland: m/s
Nederländ.: Bft (Beaufort)
Frankrike: km/tim
UK (land): mph (miles per hour)
UK (sjöss): Bft
Litauen: m/s
Lettland: m/s
Estland: m/s
Ryssland: m/s
US (sjöss): knop
US (land): mph (miles per hour)
Japan: m/s, knop
Till sist en enkel och acceptabel omräkning från meter per sekund till knop är att dubbla värdet, dvs 10 m/s = 20 knop (egentligen=18.52 knop). Om man dubblar en gång till och därefter drar bort 10% så erhålls km/tim dvs 10 m/s=20knop = 2*20 - 4 = 36 km/tim.
Med vänlig hälsning,
Weine Josefsson
SMHI
Enheten för information och statistik"
Vad tycker ni? Fick jag svar på min fråga? Jag vet inte, men det känns inte så.
(Eftersom jag väntat så länge på ett svar tror jag att jag skickade frågan igen för nån månad sedan. Kanske får jag svar framåt sommaren.)
Kommentarer