En träratt, en Järn 3:a och dansmuseet

På min väg till jobbet cyklar jag genom Kristinebergs industriområde. Det är väl inte direkt nån tung industri men en del verktygsföretag och andra verksamheter som kräver Fristads eller Blåkläder med en tumstock i byxfickan. Inte långt ifrån Karlbergskanalen finns en korvmoj och redan vid halv tio brukar kön vara tre, fyra man lång för en tunnbrödrulle eller en 150 grammare. Det intressanta här är anslagstavlan på kioskens ena sida som just nu gör reklam för:
1.) Folkuniversitetet - inte en helt omöjlig kundkrets kan väl finnas i området för elektriker som vill omskola sig.

2.) Järn 3:an - en sydkoreansk kärleksfilm. Inte Arnold, kulsvärmar och en massa materiell destruktion direkt.

3.) Dansmuseet - jag kan tydligt se framför mig hur Berra och Pelle slänger av sig grovjobbarkläderna för att under helgen kolla in svartvita fotografier på Kullbergsbaletten från 1973 eller studera Nijinsky's fotarbete.

Jag låter dom här observationerna tillhöra mina egna förutfattade meningar men reklamafficherna känns lite malplacé. Det är väl ungefär som att göra reklam för skogsmaskiner, gödningsmedel och Graningekängor på Stureplan.

En liten sak till. Om man nu har pengar till att köpa en Merca för en halv miljon. Är det rätt då att köpa till en en ratt i valnöt? Vill man vara sjökapten? Med väloljat däck och en massa intrument i mässing? Snygga bilar i all ära men jag är smått kritisk och undrar varför träinlägg är snyggt i sanbba bilar? It beats the hell out of me...