Lords of Dogtown

-
På slutet av 70-talet började det brädas i kvarteren runt Jägartorp, Västerhaninge. Det var en ju en fluga som drabbade hela Sverige. Norge vet jag inte då Skateboards förbjöds tillsammans med Monty Python... Skateboard var ungt, tufft och häftigt. Magnum Bonum hade en hit och på TV såg man snubbar som åkte i Gallerian. Kunde man vara ballare?

Först ut var min polare Christer och det ledde till mycket tjat på farsan. Till slut gick färden till Intersport i Handen och min första bräda... en blå plastbräda av märket Jupiter med en vass liten kick. Den var helt omöjlig att åka på. Hal och vinglig. I ett försök att åka ner för backen på Humlevägen började brädan wobbla betänkligt vilket resulterade i att jag fick käka asfalt. Med en skrapad nos, haka och bröstkorg föll många förbannelser över brädan. Kronan på verket var ju att det var okapslade hjul vilket resulterade i att grus och annan skit kom in i kullagren som till slut skar. Det fanns ju bara en lösning - en ny bräda.

Mer tjat på farsan och iväg till Malmskillnadsgatan och en skatebutik för köp av ny bräda och nya hjul. Allt jag villa ha var Kryptonics hjul och truckar, möjligtvis YoYo. Det blev nånting helt annat. Namnet började på "M" och hjulen var coola, fyra olika färger och kändes som Kryptonics. Brädan blev en klassisk G&S som jag skruvade fast en bromskloss på där bak i form av en gammal hockeypuck. Jag hade gärna velat haft en Santa Cruz men den var för dyr. Nu började vi bygga och åka ramp i kvarteren. Till många föräldrars förfäran åkte vi på gatorna, ofta och nära bilar. Det var en jävla massa namn på saker å ting. Vid det här laget hade jag uppgraderat brädan till en klassisk Tony Alva bräda. Den var übercool!



Man åkte även in till stan och gick på New Sport House som låg nånstans på Söder. http://www.mollberg.com/skateboard/history/
Plattan (Segels Torg) åkte många också på. Men för nån som inte var med i "VH Kickers" vad det alldeles för farligt. Knarkare och så ni vet...

Det bästa jag åstadkom var en "three wheels out" på rampen. Vågade aldrig flyga och greppa brädan. Hela flugan började väl dö ut när ett rykte började gå att vi skulle få en asfalterad sträcka, med lutning att sätta en ramp i ena änden. Nån kille hade en farsa som jobbade för kommunen och det var så den skulle komma till. Det tog nog ett år men plötsligt var den där och den var vacker... Alla ungarna började sätta fart igen. Det höll nåt år och intresset dog ut tills dess att rullskridskor blev populärt och rampen användes återigen.

Just nu går en skön film på biograferna med för mig en massa gamla fina minnen. Tja, mest brädor och namn egentligen för vi var inte hälften så bra som dom gamla legenderna Tony Alva, Stacy Peralt och Jay Adams och vi hade inga swimmingpooler att åka i.

Jag rekommenderar gott "Lords of Dogtown" samt dokumentären "Dogtown & Z-boys" för alla skatare out there...

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Får alla delar av världen lika mycket dagsljus?

-
Bild
För ett och ett halvt år sedan så spelade vi tennis i Janne Lundkvist-hallen. Det råkade sammanfalla med Vintersolståndet. Då började jag undra om alla delar av världen får lika mycket dagsljus. Vintrarna norr om polcirkeln är ju väldigt mörka men somrarna är ju å andra sidan väldigt ljusa. Min fundering var om dessa delar får lika mycket dagsljus som ett land runt ekvatorn där skillnaderna mellan vinter och sommar är betydligt mindre. Ingen i min omgivning verkade kunna svara på frågan men Dagens Nyheter har en vetenskapsavdelning dit man kan skriva. Det gjorde jag. Nu, i juli, över ett och ett halvt år senare fick jag mitt svar. Håll till godo: Fråga: Hej! Får alla delar av världen lika mycket dagsljus? Kompenserar till exempel sommarens långa dagar mörkret under vintern på våra breddgrader? Får vi lika mycket ljus som länderna vid ekvatorn? Peter Svar: Hej Peter! Om jorden saknade atmosfär och om den rörde sig runt solen i en perfekt cirkelrörelse, dvs med jämn hastighet i sin ba
Läs mer

Yin & Yang

-
Bild
Ha lite tålamod med det här inlägget. Jag försöker resonera mig fram här och vet inte riktigt var jag ska börja. Hursomhelst. Inget är absolut. I oss alla finns lite av dess egen motsats. Mannen har en kvinnlig sida och kvinnan en manlig. Yin står för mörker, kvinnlighet, passivitet, jorden, vänster sida, kroppen etcetera medan Yang står för ljus, maskulinitet, aktivitet, himlen, höger sida, psyket etc. Men dessa två ytterligheter samspelar också med varandra. Får dom inte samverka så uppstår det obalans. Det är därför varje yin har lite yang i sig och tvärt om. Ibland dominerar det ena ibland det andra. När det är balans mellan de två råder harmoni. Vi har en höger och en vänster hjärnhalva som båda är varandras motsatser men som dessutom kompletterar varandra. Den kreativa (höger) och den logiska (vänster). Vår hjärna, precis som yin och yang-symbolen, har ett litet logiskt centra i den kreativa hjärnhalvan och ett litet kreativt centra i den logiska hjärnhalvan. När vi är vakna så ä
Läs mer

Dickie Dick Dickens

-
Bild
När jag var en lite parvel och låg hemma sjuk, snuvig och eländig gick vissa skivor varma på skivtallriken. Det var Tin Tin, Dunderklumpen eller basketmysteriet med Scooby Doo. Jag minns en gång när farsan kom med en kassettband som han sa åt mig att lyssna på. jag matade in kassetten i den gamla bandspelaren jag fått av farfar och j ag kommer så väl ihåg hur Leif "Smoke rings" Anderssons raspiga stämma presenterade Dickie Dick Dickens. Underbar radiounderhållning. Jag var fast. Dickie Dick Dickens är nu tillbaka på SR Minnen. Väl värt att lyssna på för nostalgiker. Martin Ljung alias gangstern Dickie Dick Dickens och Lena söderblom alias Effie Marconie, balettflicka på nattklubben Trocadero. Ur Röster i Radio 1965. Beppe Wolgers alias Jim Cooper, östra Chicagos fruktade gangsterboss och Håkan Serner alias tänkand August. Ur Röster i Radio 1965.
Läs mer