Dom Manolo

Sitter och väntar på att få gå till Dom Manolo och äta Frango piri-piri. Resan gick bra, Milo skötte sig exemplariskt och charmade alla. Vi landade en timme sent men allt gick fort ut till Estoril. Det blev sen läggning för Milo men sex timmar i streck hann han med. Frukosten i morse var ingen överraskning. Nu kom hela köket ut för att prata med Milo. På stan likaså. Alla stannar och ska prata och peta. Han bara ler och trivs.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Dom blårandiga! Dra åt helvete."

Dickie Dick Dickens

Får alla delar av världen lika mycket dagsljus?