Lill-Krobbe

Hoppsan. Jag var inte hälften så dålig som jag befarade. Efter några minuter hade jag hittat körställningen (lågt) och balansen mitt på skenan. Det är lite skillnad mot att åka inlines vilket jag har varit van vid de senaste tio åren. Översteg vänster gick bra. Det var värre åt höger i alla fall till en början. Femtio minuter senare var åkningen över och då gick även högersteg smidigt. Hockeystopp - inga problem.

Och allt medan jag glänste (över mig själv) åkte Lina åttor runt mig. Bokstavligen. Jag var inte ens i närheten. Hon hade fina perfekta skär och ett naturligt flyt i åkningen. Det enda jag kan trösta mig med var att hon inte gjorde en massa hopp.

Oj, så kul det var. Lill-Krobbe is back!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Får alla delar av världen lika mycket dagsljus?

"Dom blårandiga! Dra åt helvete."

Yin & Yang