Det är inget spöke. Det är Peter.

Så var julhelgen till ända och det är inte bara en dans runt granen. Just nu är det den förkylning som har slagit mig i huvudet likt en slägga det som gör sig mest påmind. Med ett huvud fyllt av bomull funkar inte allt där uppe.

Jag kan däremot påstå att jag är expert på 20-bitars Bamsepussel. Jag har inte lagt det bara en gång utan 6-7 gånger i rad, vid varje tillfälle. Varför? Ella! Tror inte att det var så mycket att hon ville lägga pusslet utan mer att se mig göra det. Eller någon annan. Alla fick nog en dos av Bamse, Lille Skullt och Skalman.

Tomten kom och Ella var i alla fall inte livrädd. Reserverad kanske är ett bättre ord. Hon tog i alla fall emot mina paket eftersom "Peter är borta".

När tomten gått och "Peter kommit tillbaka" möttes jag i alla fall av Ella som överlämnade mitt paket. Tjejen har koll.

Snart tre år gammal och innehållet är vid första anblicken inte det viktigaste utan papper och snören är minst lika kul.

Nu blir det inte mer skriva eftersom jag nyser hela tiden och min skärm inte är utrustad med nån vindrutetorkare.