Parc Güell

Vi beslutade oss för att gå genom stan. Fy fan, vad med avgaser och bilar. Inte alls mysigt. Det fanns inte en lugn sidogata att ta sig fram på. Och överallt samma dumma korsningar som var som små torg och vi var tvungna att gå in på varje sidogata för att kunna ta sig över på nästa sida. Varje korsning betydde femtio meters omväg.

La Sagrada Familia var inte klar. Vilken den inte har varit för någon sedan den började byggas 1882. Den var väl pampig men inte så fantastisk. Då imponerar Jeronimosklostret i Lissabon mer.

Milo sov mest i sin vagn. Imponerande då trottoarerna består av små gatustenar i olika räffelmönster och det liknar mer att man kör vagnen på en tvättbräda.

Promenaden tog oss sedan uppåt mot Parc Güell för lite fika och vila för oss alla. Solen värmde fantastiskt skönt så att sitta i T-shirt var väldigt skönt samtidigt som vi blickade ut över Barcelona och duckade för pratglada papegojor.

Det blev t-bana hem till hotellet och väl behövd lunch följd av en siesta. Jag var helt slut av strapatsen och öronen "ringde" av all trafik.

Sen ut i natten för lite tapas.